Välkommen!!

Välkommen till min blogg.





Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!







Mycket Nöje // Chinona



söndag 7 oktober 2012

Läste om min nya medicin

Fick ju en ny medicin utskriven mot svamp. Diflucan heter den. Annika skrev ut den i fredags och jag hann inte sätta mig in i den nya medicinen just ju. Annika skulle ju resa till USA och går inte att få tag på i veckan. Men jag tänker nog försöka få en tid hos nån av de andra doktorerna för det känns inte bra med Diflucan. Jag läser ju om alla mina mediciner på FASS.se innan jag stoppar i mig nånting nytt. Det jag hittade om den här medicinen var att som en biverkan stod det att man kunde få krampanfall. Visserligen var den biverkan "mindre vanlig" men ändå. "Mindre vanlig" betyder att det är ca 1-10 av 1000 personer som drabbas. Men jag är inte direkt sugen på att ta risken. Jag vet ju att körkortet ryker direkt om man får ett sånt där krampanfall och som vi bor nu så har jag absolut inte råd att bli av med körkortet. Inte så länge barnen är så här små iaf.
Jag pratade med farmaceuten på apoteket om min oro över denna medicin och hon gav ett förslag på en annan medicin som jag ska fråga läkarna om de kan skriva ut istället. Den medicinen var visserligen lite "bökigare" då man måste ta den 4 gånger om dagen istället för 2. Den var inte heller lika effektiv som Diflucanet men den hade inte krampanfall som en biverkan. Så jag vill nog hellre ha den svagare lite "bökigare" medicinen som inte kan ge krampanfall. Annars kommer inte jag våga ta medicinen alls. Hur skulle ni ha gjort?

Inga kommentarer: