Välkommen!!

Välkommen till min blogg.





Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!







Mycket Nöje // Chinona



torsdag 30 juli 2009

Trött i all röra.


Balthazar blir trött av allt kaos här hemma. :)

Tusse mannen


Tusse morrar åt hunden som sitter utanför fönstret.

Rivet


Hela köket utRivet. Golvgips på plats.

Tusse


Tusse har tröttnat på att jag inte fattar vad han menar.

Hjälp


Sån tur är så har jag proffshjälp när jag skruvar. Tusse här läser beskrivningen och jag skruvar ihop.

Älsklingen


Älsklingen sätter skåpen på plats.

Spik


Slog mig dessutom på långfingret med hammaren när jag skulle spika baksidan på skåpen. Minimala jättesmå spikar, inte konstigt att man träffar fingrarna istället.

Köksskåp.


Idag har jag byggt ihop ett antal såna här. Kommer drömma om det när jag somnar i natt.

onsdag 1 juli 2009

Simning.


Bela lär tessan hur man gör riktiga armtag när man simmar. Tyvärr har hon lite väl mycke skräck för vatten och har svårt för att slappna av tillräckligt. Svårt för att lita till sin egen flytförmåga. Jag vet varifrån det kommer tyvärr och bara ber om att hon ska komma över det snart.

Vänder ryggen.


Så här gör jag numera med folk som gör mig illa. Trist att vi inte kommer ses i himlen.

Vovve vilar i gräset.


Tänk om livet kunde vara just så här enkelt. Ingen som Jävlas med en. Ingen som sårar en. Man är älskad precis som man är. Till alla er där ute som värderar era barn olika, fy fan va lågt. Jag älskar mina barn lika mycke och behandlar de lika. Tänk om du kunde göra samma sak. Jag är ledsen att jag inte är en av de "fina" barnen som är värd Lika mycke. Tragiskt. Den här gången har du valt. Du valde bort mig. Du kan fan inte skylla på mig den här gången. Jag har fan inte gjort annat än bitit mig i tungan och varit sååå jävla trevlig. Vad får jag tillbaka? Skit i ansiktet. Men visst ring runt till släkten och gråt ut om hur elak och dum jag är, gör det. Hälsa gärna de "fina duktiga" barnen från det svarta fåret. Som sagt, du valde.

Hjälp i stallet


Rambo hjälper mig i stallet. Gosar mest. Super fin katt iaf.