Välkommen!!

Välkommen till min blogg.





Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!







Mycket Nöje // Chinona



tisdag 28 februari 2012

Data-haveri....

Ni som nu undrar varför jag inte uppdaterar bloggen. Jag beklagar och jobbar på det. Men jag har data-haveri här hemma. Stora datorn som jag brukar blogga ifrån har helt sagt upp sig så jag måste försöka ordna en ny så snart som möjligt på nåt vis. De små lap-topsen vi har är inte lika bra att blogga på tyvärr. Men jag lovar jag jobbar på det så gott jag kan så håll ut. Uppdateringar kommer att komma undan för undan.

onsdag 22 februari 2012

tisdag 21 februari 2012

Tusse solar....


Solig ridtur....

Som vanligt när jag är ute och rider med Hlökk så skiner solen så vackert....

Bela....

Min man ville absolut att jag skulle lägga upp idolbilder på honom....


Ultraljud på bebisen.....

Igår var Bela och jag på akademiska sjukhuset och gjorde ett ultraljud. Allt såg bra ut. Ingen gomspalt, alla organ innanför kroppen, hjärtat slog så fint, och den växte som den skulle. Sköterskan såg några vita fält på ultraljudsbilden som hon inte riktigt var säker på så hon ville att en läkare skulle dubbelkolla. Det ska jag få göra i morgon kl 11. Bebisen var inte så jätte samarbetsvillig med sköterskan så det var inte så lätt att få bra bilder. Sköterskan var nästan helt säker på att bebisen var en liten tös. En vacker liten Tasnadi-Prinsessa som förmodligen kommer linda sin pappa kring lillfingret från första stund. OM det nu stämmer att det är en liten flicka så är namnförslagen antingen ett lite längre med 3 namn eller ett kortare med bara 2 namn. Ni får mer än gärna kommentera och komma med åsikter och förslag.
Namnförslag 1: Angelina Gabriella Cinnia Tasnadi
Namnförslag 2: Angelina Gabriella Tasnadi
Angelina blir tilltalsnamn. Det är ett ungerskt namn som vi båda tycker mycket om. Namnet Angelina har vi fått från min förra kurator som numera är en väldigt kär vän. En person som både Bela och jag kommit att tycka mycket om.

lördag 18 februari 2012

Dålig dag.... blä!

Har haft en riktigt dålig dag idag. Den började ju rätt så bra men blev helt värdelös. Usch. Tänker inte ta upp här allt som bara varit usch idag för det får jag bara skit för sen. Men det har varit en dag som jag helt enkelt hade kunnat hoppa över. BLÄ!
Det enda bra som har hänt idag är att Xibells löp har kommit igång ordentligt och att hon i morgon får åka till Lindköping för att paras. Ska bli så spännande. Hoppas det blir kattungar.

Hälsa: Jooo vars jag mår rätt okej. Blir fort anfådd och trött. Mycket ont. Hostar en del på morgonen och natten. Inte särskilt obstruktiv. Lite täppt i bihålorna. Ska träffa sjukgymnasten på måndag.

Graviditeten: Är i vecka 19 nu. Snart hälften avklarat. Ångesten för allt som kan gå fel börjar ge sig till känna. Kan bli så sur på folk som bara rycker på axlarna och tar för givet att allt ska gå enligt planerna. Jag har varit med en gång förut när det inte gjorde det. Jag vet hur jäkla fel det kan gå och hur fort det går då. Känner mig väldigt ensam i den här graviditeten. För många är det en graviditet i mängden bara. För mig är det en jättestor grej eftersom jag vet att det här är absolut sista gången jag upplever allt detta. Som jag läste i en bok för en tid sedan: Att uppleva något för sista gången kan ibland vara större än att uppleva det för första gången. Å precis så känner jag. Jag har foglossning som jag känner blir allt värre ju längre veckorna går. Bara att stå upp längre stunder gör fruktansvärt ont. Alla rörelser blir en plåga. Men jag har egentligen inga andra graviditetsbesvär än. Ingen halsbränna. Inga sammandragningar. Inget sånt. Bara jobbig foglossning. Begären efter Sushi och mineralvatten kvarstår fortfarande. Har väldigt väldigt svårt för fet mat så som hamburgare eller pizza eller nåt sånt. Mår illa bara av att tänka tanken. Känner att kroppen behöver mer näringsrik mat just nu. Fräsch mat.
Att foglossningen har blivit allt värre gör att jag blir rädd för tanken på hur länge till jag orkar hålla igång som jag gör nu. Jag är livrädd för att bli beroende av kryckor eller helt handikappad att göra nånting alls. Men igen...... min rädsla och ångest är det ingen som förstår. Ibland känns det nästan förbjudet att vara förväntansfull och så här jätteglad över det här barnet. Det är som att eftersom jag gjort det här förut så är det lixom ingen big deal. Jag vill få känna samma känsla som när jag väntade Zoltán. Förväntansfull, längtan, speciell, stort osv.....

onsdag 15 februari 2012

Bilburen hund.....

Jag var tvungen att åka till apoteket idag och hämta lite medicin. Balthazar fick då följa med, till hans stora lycka.....

Blommor och choklad....

Den här vackra buketten fick jag av min man på alla hjärtans dag. Å en låda med fin choklad.....

Hjärte-tårta....


Tårtan som jag bakade på alla hjärtans dag....


Häxa....

Det här är Belas lilla Häxa.....

Latmaskar i soffan....



Vecka 19

Idag går jag in i vecka 19. Oj oj oj va tiden rusar iväg. Jag vill ju hinna känna efter, hinna uppleva och mentalt hinna med. Har ju nästan gått halva tiden nu. Börjar känna mig rätt rejält stor och klumpig. På kvällarna känner man rörelser därinne. På dagarna är det rätt lugnt. Har man känsliga händer så känner man även på utsidan när den far runt därinne. Jag mår väldigt bra i min graviditet. Nästan inget illamående alls längre. Hungrig hela tiden. Törstig. Fortfarande sushi och sesamsallad som är överst på min begär-lista strax efter kommer Loka mineralvatten. Det är sååååå gott. En metallmugg med kall mjölk är åxå supergott. Sånt kan jag klämma i mig hur mycket och hur ofta som helst.

Alla stjärtars dag....

Igår va det ju alla hjärtans dag.
Jag var hos Hlökk i stallet och pysslade. Jättemysigt. Vi tog en lugn ridtur i skogen. Min kropp börjar bli för stor för vilda galoppturer. Men vi galopperade en lång sträcka ändå. Hade rejält ont i fogarna och lederna efteråt men själen mådde jättebra. Lungorna tyckte om det. Medan jag var i stallet var Bela och Zoltán i stan så de hade bilen. Bela körde mig till stallet innan han åkte. Han var så söt och handlade med sig lunch hem till mig. Sushi som jag ääääälskar. Jättegott.
Efter lunchen så bakade jag en alla-hjärtans-dag tårta till kvällsfikat. Min man kom med blommor och fin choklad. Min söta älskling. Så jag hade en väldigt bra alla hjärtans dag. Hoppas ni hade en lika fin dag.

tisdag 14 februari 2012

På stan med mamma.....

Medan Bela var hos tandläkaren så tog Zoltán och jag en promenad på stan.....

Så här intressant tyckte Zoltán att det var....

Zoltán sjuk...

Zoltán var ju den första i familjen som drabbades av magsjukan....

Han kräktes bara 2 gånger totalt och var inte särskilt dålig heller. Men här på bilderna hade jag lyckats få honom att vila en stund iaf....

måndag 13 februari 2012

Sjukhuset idag...

Har varit på sjukhuset idag. Träffade min sjukgymnast Ewa. Vi gjorde först en test hurvida min medicin Ventalistin verkligen fungerar. Ventalistin är korttidsverkande luftrörsvidgande medicin som man ska ta vid behov när det känns trångt i luftvägarna. Nu visade spirometrin att jag endast fick 6 % förbättring av värdena när jag tog medicinen. Men som Ewa sa att när man ligger som jag gör just nu och tullar på marginalerna så är 6 % rätt mycket ändå. Ska diskutera mera med läkaren hurvida jag ska fortsätta med Ventalistin eller inte. Sen gick vi till 85:an och hade lite bassängträning. Skönt för min onda rygg och min foglossning att kunna röra sig utan belastning.
Vi har lite konflikter nere på centret som jag hoppas kunna lösa på något sätt. Jag har mina misstankar om vem i teamet som har startat den här konflikten och blåst upp den till onödiga propotioner. Jag ska ta en dissussion med Annika om detta vid första bästa tillfälle. Trots allt hon som är chef. Tack min vackra vän Angelina för goda råd i allt. Jag uppskattar dig så mycket ska du veta.
Efter sjukhuset så åkte jag till City Gross och storhandlade inför veckan. Jag var dessutom in en snabbis på babyproffsen och kikade lite på en syskonvagn som jag gillar. Tyvärr så kostar den 7300 kr och det känns lite väl mycket tycker jag. Bela är väl måttligt intresserad av just barnvagnsinköp så det känns som att jag är ensam i detta. På kvällen kom Didrik hem. Mysigt att ha familjen samlad igen. Älskar när det är liv och rörelse i huset.

Hälsan då. Hur mår jag egentligen? Tjaaa på det stora hela rätt bra ändå tycker jag. Visst jag har ont och jag blir fort anfådd. Hostar en hel del. Men jag känner ändå att jag har energi och ork nu. Lungvärdena är väl inte på topp men inte heller nån förvånande försämring. Magen trycker ju upp lungorna allt mer och jag har inte längre samma muskelstyrka i magen eftersom den är uttänjd.

Graviditeten. Jag har idag gått 17 + 6 dagar. I morgon har jag alltså gått hela 18 veckor och går då in i v 19. Tiden rusar på. Jag mår bra i min graviditet. Magen växer sig allt större. Nu kan man om man har tur känna på utsidan när bebisen sparkar och rör på sig därinne. Det är mest aktivitet på kvällarna efter att jag har duschat. Jag är ständigt hungrig och ännu mera törstig. Älskar Loka mineralvatten. Sushi är ett annat begär som ofta slår till. Sååå fantastiskt gott. Vi har haft lite namnfunderingar. På vår lista över tänkbara namn finns nu: Alexander, Sander, Milian, Cinnia, Angelina, Joline, Alicia. Kom gärna med förslag eller åsikter. Jag värdesätter allt. Om någon därute vet någon som vill sälja sin syskonvagn så hör gärna av er till mig.

torsdag 9 februari 2012

Planera begravning....

Vi har nu förberett det mesta inför min svärmors begravning. I alla fall allt praktiskt. Själva cermonin ska planeras vid ett möte med prästen. Vi var på Fonus i Hallstahammar med svärfar och hjälpte honom att ta alla jobbiga beslut som man faktiskt måste fatta i en sån här stund.
Jag vill verkligen vädja till alla er därute att gå in på Fonus hemsida och beställa ett dokument som kallas "Vita arkivet", man kan fylla i det även på nätet. I det dokumentet kan man själv skriva ner hur man vill ha sin begravning. Man kan bestämma allt. Det besparar era anhöriga otroligt mycket i en svår sorg. Jag har själv fyllt i ett sånt dokument tidigare men har nu beställt ett nytt och ska göra ett aktuellt dokument. När man är klar kan man antingen förvara dokumentet hemma nånstans eller så lämnar man in det på Fonus så förvarars det där i säkert förvar. Jag vet det är jätteläskigt att ens beröra sin egen dödlighet och ännu mer sin egen begravning men tänk på hur mycket ni besparar era älskade anhöriga. Sorg och dödsfall är tillräckligt svårt ändå. Å mitt i all sorg ska man ta en hel rad med beslut åt någon annan. Vilken kista. Vilken svepning. Vilka psalmer. Vilken kyrka. Vilka blommor. osv osv

måndag 6 februari 2012

Svårt.....

Jag vet att jag inte bloggat särskilt mycket på sista tiden. Men det har varit så himla mycket här just nu.
I helgen låg jag magsjuk. Hela familjen var faktiskt magsjuka. Jag fick dock den vidrigaste varianten såklart. Kräktes var 3:e minut i ca 5 timmars tid innan det lugnade ner sig. Sen låg jag en hel dag helt utmattad innan jag kunde komma på benen igen. Blev faktiskt riktigt rädd för bebisens skull när jag kräktes så där mycket. Kan ju aldrig vara bra. Har varit på sjukhuset idag och blivit kollad. De var väl inte nöjda direkt. Jag måste se till att få tillbaka krafterna igen efter magsjukan. Det tog för mycket egentligen. Så nu blir det att tänka extra noga på att sköta om kroppen. Äta ofta och dricka ännu oftare. Vila och bli stark. Men det är svårt.
Tyvärr så känns det just nu som att den här graviditeten kommer i skuggan av allt annat som händer. Jag blir jättelessen när jag tänker på det. Det ska inte vara så. Jag vet ju att det här är sista gången jag får gå igenom det här underbara som det faktiskt är att vara gravid. Bära ett barn inom sig. Det är stort. Ändå får jag höra av mina närmaste att: "Jag glömmer faktiskt bort att du är gravid...." Det gör ont. Väldigt ont. Jag vill ju att det ska få ta plats i mitt liv och få vara lika stort som det på riktigt är.
Balansen är svår just nu. Väldigt svår.