Jaaa alla som känner mig vet ju hur mycket jag hatar att köra bil i Stockholm. Jag får nästan panik bara av tanken. Å idag var jag då tvungen att köra ensam mitt inne i Stockholms city. Å dessutom hitta en parkering och parkera bilen. Ditresan gick hyfsat bra ändå. Det var inte så jättemycket trafik. Stockholm är väl inte direkt en bilvänlig stad då det inte finns parkeringsplatser så det räcker till alla bilar. Helt sanslöst svårt att hitta parkering. Men gammal parkeringsvakt som jag är så fick det bli en liten fuling. *fnissar*
När jag var klar på mötet så skulle jag då hitta bilen. Tack och lov hade jag lagt några ställen på vägen i minnet. Först passera ett bageri sen passer östermalms brandstation osv. Jooo då jag hittade bilen. Hemresan höll jag nästan på att börja gråta. Då var det ju rusningstrafik. Massor med bilar och ett fasligt högt tempo har de i Stockholm. Dessutom hade det börjat att regna så sikten var väl inte den bästa heller. Men jag klarade det!!! Å hur mycket jag än hatar Stockholmstrafiken så har jag faktiskt lite positiva saker att säga om den. I Stockholm kan man använda blinkers. Behöver man byta fil så behöver man bara sätta på blinkersen så blir man insläppt i nästa fil. Gör man samma sak i Uppsala kan man glömma att bli insläppt. Då ska man jävlas och helst tränga ut den stackare som vill byta fil. En annan sak man är bra på i Stockholm är att komma iväg när det blir grönt. Där sitter man inte och sover utan när det blir grönt stampar alla på gasen och kommer iväg så fort som möjligt. I Uppsala hinner jag både smsa och sminka mig innan bilen framför uppmärksammat att det blivit grönt. Så alla Uppsala-bilister har lite att lära av Stockholm faktiskt. Blinkers är ett jättebra hjälpmedel som INTE är förbjudet att använda ofta. Å när det blir grönt så betyder det KÖR! Helst NU!
Välkommen!!
Välkommen till min blogg.
Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!
Mycket Nöje // Chinona
Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!
Mycket Nöje // Chinona
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar