Välkommen!!

Välkommen till min blogg.





Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!







Mycket Nöje // Chinona



onsdag 17 oktober 2012

Barndomsminne....

Ikväll kom jag att tänka på ett annat barndomsminne. Har ju lovat att skriva lite sånt då och då när det dyker upp saker.
Vet inte varför jag kom och tänka på det men jag blev alldeles varm i hjärtat iaf. Ett väldigt fint minne.
Min mamma var ju svårt sjuk under flera år av min uppväxt och för att pigga upp på ett enkelt sätt som hon kände att hon orkade med så hade vi vår egen variant av "fredagsmys".
Varje fredag så lagade antingen jag och mamma mat till pappa. Eller så var det pappa och jag som lagade mat till mamma. Å då letade vi upp nåt extra gott recept ur böckerna och åkte och handlade tillsammans. Matlagningen skedde sen bakom stängda dörrar så att den som skulle bli serverad inte kunde tjyvkika i förväg. Det blev oftast både varmrätt och efterrätt. Ibland även förrätt. Sen dukade vi med det allra finaste porslinet (jag har kvar den servisen än idag här hemma, står i ett vitrinskåp) i finrummet. Vi satt nästan aldrig därinne annars men just de kvällarna så både åt vi och sen satt i finsoffan och pratade. Hela kvällen. Med tända ljus och lite musik på låg volym. Vi pratade om allt möjligt. Några gånger spelade vi spel tillsammans, fast mamma fuskade alltid. Hon var helt världsbäst på att fuska. Å det tog ibland lång tid innan pappa eller jag kom på att hon fuskade. Då skrattade hon sitt härliga skratt som jag kan höra i mitt huvud än idag.
Ibland tog pappa fram karaokemaskinen som han köpte till mig och sjöng för mamma och mig. Å han kan faktiskt sjunga riktigt bra.
Såna här kvällar var TV:n helt förbjuden. Eller jaaaa vi tittade helt enkelt inte på TV eftersom vi gjorde en massa annat.
Det här är ett väldigt fint och kärt barndomsminne som jag kom att tänka på idag. Vår egen variant på "fredagsmys".

Inga kommentarer: