Välkommen!!

Välkommen till min blogg.





Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!







Mycket Nöje // Chinona



söndag 13 januari 2013

Luften tog slut....

Var till Gränby idag med familjen. Skulle shoppa lite men jag nöjde mig med att bara ta mig runt och titta lite i skyltfönster. Va in i några affärer men hittade lixom inget jag behövde. Jag har allt jag behöver. Det var bara så skönt att få gå runt där i gallerian och dra vagnen och ha mina älskade runt mig. Men såklart så ska ju då sjukdomen CF komma på besök och förstöra min dag. Jag hade ju planerat att göra så mycket mer.
Jag kände ganska direkt att det var fruktansvärt jobbigt att bara ta mig runt. Men vi tog det lugnt och jag trodde att det skulle lätta efter ett tag. Vi satte oss på fågelsången och tog en fika. Men luften ville inte återvända. Jag kände mig mer och mer svimfärdig. Fick svårare och svårare att fokusera på att hålla mig stående. Tog mig knappt till bilen men med lite järnvilja gick det. Så fick vi då åka hem istället för att fortsätta en trevlig dag. Jag la mig på soffan helt slut. Det rasslade och rosslade ur luftvägarna så jag trodde lungorna skulle komma upp. Vilade nån timme där. Mådde inget vidare alls så jag fick gå upp och lägga mig på sängen under en filt.
Då kom allt istället.....all gråt och frustration som fanns inom mig bara kom över mig. Jag kände mig så otroligt eländig och larvig.
Jag orkade inte ens en vanlig shoppingrunda med familjen. Usch va ynklig jag känner mig.
Å jag blir så arg och frustrerad på mig själv som inte orkar mera. Jag vill ju så mycket.
Nu efter att ha vilat länge och väl så känner jag mig bättre igen. Men dagens misslyckande svider i själen helt klart.
Gör ett nytt försök med IKEA i morgon. Zoltán måste ju få sitt målarstaffli som jag har lovat honom.

Imorgon ska vi dessutom besöka en ny förskola som kanske är ett alternativ till Zoltán. Han kan ju inte vara kvar på Länna förskola tyvärr. Han trivdes jättebra och de var jättegulliga där men han drar hem på tok för mycket smitta till mig och det skulle betyda slutet för mig innan sommaren. Så det är inte längre ett alternativ. Jag har istället funderat över sk ur och skur förskola där barnen är ute nästan hela tiden för det är ett bra sätt att undvika smitta på. Marie har lovat att följa med och ge sitt utlåtande om verksamheten åxå. Jag litar på henne och hon ser saker som jag lätt missar.

Ny träningsvecka imorgon igen då. Ska träffa Ewa 10.30 samt i gymmet kl 13.

Snälla kroppen orka lite till.
Snälla sjukdom backa lite!!

3 kommentarer:

lena sa...

Hej Kia du är stark och en vis du ska vinna tid tills det är dax att få op till dig sitter håller tummarna för dicg och din familj :) men hur har det kunna vända så fort på dig från att må rätt bra till allt rasar du har ju tränat och gjort allt man kan eller hur ?? är det på grund av dina 3 graviteter ?? gumman jag mår rätt hyfsat i mina lungor :) det är ett litet plus kram från mig :) till dig

Elisabeth Fridlund sa...

Ibland vet man inte vad man ska säga när man inser hur illa det faktiskt är men vi har inte råd att vara utan dig. Själviskt men ändå. Så vad fan säger man/jag? Gör vad du kan för att må bättre, helt klart och för er skull hoppas jag att det kommer ett op snart så du kan komma igen och vara den Kia som det är menat. Fast, utan din sjukdom och den insikten du/v får så vore du inte samma person så. KRAM

ann-Louise sa...

Förstår att du vill gå och kolla på kläder. Men även jag som är frisk tycker att luften tar slut på alla gallerior. Mysigt att fika också.
Sen får man grina om man känner att man behöver släppa på sina inre spärrar <3
Se till att MYSA mycket med din familj. <3
Kusin kram