Hjälp va många mejl jag hade i min inbox idag. Tack snälla läsare.
Gensvaret på inlägget om smärta och mitt besök på smärtenheten har varit enormt. Hur roligt det än är att få så många mejl så blir jag bedrövad när jag inser hur många därute som går med smärta och inte blir trodda. Som nästan helt har givit upp hoppet om att få nån hjälp. Som liksom jag blivit förnedrade av vissa läkare genom hot med beroendekliniker, avgiftning och inbillningssjuka. En kvinna som skrev till mig berättade att hennes läkare hade utan hennes vetskap skickat en remiss till beroendeenheten och hon fick en kallelse i brevlådan. Hon fick gå dit på ett möte som tydligen var snarlikt ett AA-möte. Det hon beskriver i sitt mejl är fruktansvärt förnedrande och hemskt. Hon hade fått fylla i en hel bunt med frågeformulär om hennes tablettvanor, alkoholvanor, rökning, snusning, samliv osv osv. Sen hade de utvärderat henne och kommit fram till att hon inte var någon missbrukare. Men hela grejen hade varit väldigt jobbig att gå igenom. Hon skrev att hon kände sig som förstaklassens knarkare. Dessutom vågade hon aldrig mer berätta för någon om sin smärta. Hur hemskt är inte detta? Så nu går det minst en kvinna därute med svår smärta och vågar inget säga i rädsla för att bli stämplad som knarkare igen. Jag blir så arg. Ska det behöva vara så här?
Dessutom kommer ju detta att finnas kvar i hennes journal och förfölja henne för resten av livet. Fy fan! Den här kvinnan skrev aldrig sitt namn i mejlet, jag svarade på mejlet men har inte fått nåt svar tillbaka. Om du läser detta så vill jag att du ska veta att jag känner med dig och tycker att det är helt vidrigt hur du har blivit behandlad.
När jag läste mejlet blev jag gråtfärdig igen för jag ser ju att detta är en kvinna som egentligen behöver hjälp. En kvinna som är förtvivlad och helt uppgiven.
Jag kan till viss del förstå läkare som är misstänksamma när det gäller smärtstillande tabletter osv. Det finns ju helt klart en marknad att sälja sånt och att missbruka såklart. Men jag tycker att läkarna måste bli mer försiktiga med sina anklagelser kring just detta.
Om man som läkare är osäker på en patient så är det ju bara att skriva recepten med intervaller. Då kan man ju inte ta ut för mycket tabletter på en gång. Å det är ju bara att räkna efter hur många som ska gå åt under en viss tid. Eller så kan man ju använda sig av APO-dos tex om man nu känner sig väldigt osäker. Det finns ju kompromisser att ta till så båda parter ska känna sig säkra. Läkarna får väl kanske kompromissa och skriva recept med intervall tex. Å patienten får kompromissa och kanske föra dagbok över sitt tablettintag och ta med sig till läkaren så man kan se när och varför man tagit tabletterna. Men denna misstänksamhet som verkar finnas kring smärta tycker jag känns väldigt olycklig. Jag förstår att det säkert bottnar i att många har utnyttjat läkare för att få ut så många tabletter som möjligt. Jag förstår att det är ett känsligt ämne. Men att gå bakom ryggen på en patient och anta saker som inte stämmer det tycker jag inte är okej.
Igen stort tack för alla mejl. Jag hoppas att jag har svarat alla nu. Kärlek till er! Kämpa på!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar