Marie och jag körde ju hem Frans i tisdags tror jag att det var. Det verkade då som att Morran var klar med honom. Igår på dagen började Morran med sitt vrålande igen. Hon antastade kastraterna och hunden här hemma. Det gick så långt att hon tom fick stryk av Tusse som toklessnade på henne. Kvällen kom och katten lät bara värre och värre. Löpet var verkligen ett faktum. Kontaktade då Carro som äger Frans och vädjade efter deras hjälp. Som en räddande ängel så lovade hon att komma med Frans redan nästa dag. Tusse andades ut av lättnad. Han låg hela kvällen och tittade längtansfullt ut genom fönstret och undrade när Frans skulle uppenbara sig. Man såg blicken i hans ögon som verkligen skrek: "Frans, rädda mig! NU!" Det blev en natt i terror. Jag tror ingen i familjen sov mer än kanske 3-4 timmar för sen vrålade Morran sitt allra värstaste löpvrål. Usch. Då var hon ändå instängd i tvättstugan men det hördes ändå i hela huset.
Idag mitt på dagen kom Carro med sin Frans, och hon hade med sig sin man åxå. Väldigt trevligt besök. Satt och fikade lite och pratade om allt och inget. Otroligt lättsamma och trevliga människor. Känns skönt att träffa såna.
Just nu sitter jag här och bara njuter av tystnaden. Så skönt det ska bli att få sova i natt. Tack Carro för att vi får låna din fina Frans som verkar vara den enda just nu som kan få tyst på henne.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar