Jaaa idag har det varit en lite jobbig dag till och från.
Diskmaskinen har ju varit trasig igen så idag på eftermiddagen så kom det en tekniker och skulle laga den. Å naturligtvis så har barnen sin allra "bästa" period på dagen just då. Jag hörde typ ingenting av vad han sa. Angelina skrek i högan sky och Zoltán gjorde sitt bästa för att försöka sno teknikerns "leksaker". Slutnotan för diskmaskinen slutade på 4900 kr. Jättetrevligt! Sån tur är så har vi försäkring på den men det är ändå pengar som man ska ligga ute med tills försäkringsbolaget har reglerat.
Senare på kvällen när jag var ensam med barnen så var de hur gulliga och rara som helst. Angelina sov en stund och då passade Zoltán och jag på att pyssla lite. Idag lärde jag honom att klippa med en riktigt sax. Han var superduktig och gjorde precis som jag sa och inget annat. Jag förklarade att den var vass och han aktade fingrarna så fint. Ska till Gränby centrum i morgon och fika med bästaste Milla och Thyra, då tänkte jag passa på att springa in en snabbis på Panduro åxå och handla lite pyssel som passar till Zoltán nu till jul. Han älskar ju att pyssla och greja.
Måste ju bara berätta en liten kul grej angående teknikern som var här idag. Fast jag tyckte väl inte att det var så kul just precis då eftersom jag var så irriterad på honom.
Det här var en sån där nosig människa som var nyfiken av sig och i vanliga fall när jag mår bra och inte har griniga barn omkring mig så kan jag ta såna rätt bra. Men idag blev jag så störd bara. Det hela började med att han undrade vad jag jobbade med. Jag svarade kort och gott "Jag jobbar inte!" Ville lixom inte gå in mer på varför eller hur. Men han gav sig inte... fortsatte att tjata om detta. "Så du går bara hemma och är hemmafru då?" "Jaaaa det gör jag! Jag har inte jobbat sen jag gifte mig." Svarade jag. Teknikern jobbade vidare och när han var klar så skulle han ju skriva ut fakturan. Först ville han att jag skulle betala med kort. Men jag sa direkt att: "Jag har inga pengar. Jag får bara fickpengar av min man. Det är han som sköter allt sånt där." Killen kollade lite konstigt på mig. Men jag kunde lixom inte låta bli. Han hade stört mig så jäkligt. Hur som helst så skulle han ha Belas personnummer för att kunna skriva ut en faktura. Så han fick det av mig. "1958? Hur gammal är han då?" "Jaaaa han lär väl vara typ 54 då" svarade jag. Å så tittade han på mig så där..... äckligt! "Men du är ju inte en dag över 30?" "Om du nu måste veta så är jag 31" svarade jag. Fortfarande med samma äckelblick ungefär som man blev avklädd på plats: "Då är det ju typ 23 år mellan er? Kan det verkligen funka? Jag menar vad får du ut av ett sånt förhållande? Han kunde ju vara din farsa." Åååå jag blev så förbannad. Inte för att jag aldrig fått den kommentaren förut. Å vi brukar skratta båda två åt när folk tror att Bela är min pappa. Det var mer sättet han la upp hela grejen på. Så där..... äckligt lixom. Å nedlåtande. Så jag svarade lika drygt: "Såg du Mercan därute?" "Jaaaa brevid den stora familjebussen." svarade han lite frågande. "Det är min GAMLA bil. Min nya kommer nästa vecka! Huset ser du ju själv, jag betalar ingenting och jobbar ingenting. Han tar hand om mig helt och hållet. Å som du ser har vi ju 2 barn så han kan ju uppenbarligen knulla åxå!" Jag fick inga fler frågor på det.
Jaaaa ibland blir även jag irriterad och dryg att prata med. Men jag mår inte bra och hade inte ork över att ta en massa spekulationer. Jaaa det är sant att det är 23 år mellan mig och Bela. Men det är sällan som det märks faktiskt. Å jag kan bara inte med när folk står och kastar skit på honom när han inte är närvarande och kan försvara sig. Då kommer tigern fram i mig.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar