Jag ser mitt liv som ett pussel. Livet är ett pussel helt enkelt. Hur menar jag nu? Jooo för att förklara vad livet är så använder jag mig av liknelsen ett pussel. Man föds som ett tomt, oskrivet ark. Man har hela världen framför sig, man har alla bitarna ligger där framför en. De ska bara pusslas ihop så de får en mening. Åren går och man hittar sakta men säkert bit för bit som passar ihop. Men man ser ännu inget motiv. Det är inte förrän man kommer upp i min ålder som man börjar se motivet. Det riktiga jaget. Vem man egentligen är. Vad man egentligen är. Man har fått ihop tillräckligt många pusselbitar på rätt ställen för att kunna ana motivet. För en del tar det längre tid, om man är lite sämre på att pussla. För en del går det snabbare. Ibland plockar man fel bit och försöker med ett barns envishet att tvinga biten att passa. Man slår och bankar tills pusselbiten sitter på plats och man nöjer sig för stunden. Den ska nog sitta där ändå tänker man. Men har man en pusselbit som sitter fel så blir ju inte motivet rätt eller hur? Den pusselbiten kanske tillhör ett helt annat pussel och inte mitt. Då river man lite i pusslet, tar bort den biten som kommit fel och bygger nytt. När ditt liv är färdigt och du sitter på ditt moln i himlen kan du sen se hela ditt pussel, komplett. Färdigt.
Jag har bankat många felaktiga pusselbitar på plats i mitt pussel. Å jag har många gånger fått riva skiten och bygga om med nya bitar. Men först nu så känner jag att många av bitarna är på plats. Jag ser motivet ganska tydligt och alla bitar sitter där de ska. Ingen bit är fel. Det är många bitar kvar att bygga för jag är inte klar på långa vägar, men jag är nöjd och stolt över att se motivet. Jaget. Jag vet vem och vad jag är.
Jag är Kia. Jag är någons fru, mamma, dotter, väninna, syster, moster, faster, bekanta, osv osv...
Men framförallt så är jag STOLT!
Välkommen!!
Välkommen till min blogg.
Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!
Mycket Nöje // Chinona
Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!
Mycket Nöje // Chinona
1 kommentar:
Förlåt, jag läste fel, vad kul att du vill vara med. Vi bestämmer tillsammans vad vi vill prova. så är bra om vi har tex mail adress till varandra eller facebook. :)
Min mail adress är sophiie-pettersson@live.se
Facebook: sophie wiking
Jag vet inte vad du tycker är lättast att prata om test fredag, och du får gärna fråga vidrae så vi blir många. :) Skriva ut och fråga på din blogg, precis som jag gojorde. :)
Skicka en kommentar