Välkommen!!

Välkommen till min blogg.





Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!







Mycket Nöje // Chinona



torsdag 28 april 2011

Byta någon??

Såg ett kul påstående på FB om hur mysigt det är att ligga inne på sjukhuset och få uppmärksamhet och bli omhändertagen. Okej, nu har Ni som tror att det är så verkligen chansen här att få göra ett byte. Jag ska nämligen till UAS i morgon och starta kur och lite annat som jag brukar göra där. Så jag lottar här ut min dag på sjukhuset till högstbjudande. Tänk er bara en hel dag med massa mysig uppmärksamhet och bli omhändertagen en hel dag. För att Ni ska bli extra frestade att bjuda på min dag här så kan jag berätta vad den kommer att innehålla: Kl 10:30 ska nål sättas. Då får ni ligga utan kläder på överkroppen och låta sjuksköterskan sätta en nål mellan revbenen. Förmodligen kommer det vara ett jäkla spring i rummet av antingen läkare, andra sköterskor, sjukgymnaster och kanske tom kandidater när Ni ligger där utelämnade på britsen. När nålen väl är satt och fast-tejpad så kommer två dropp på rad att kopplas. Tar ungefär en timme för dessa att gå in. Under denna timme får Ni inte gå utom synhåll för personalen i fall Ni får en reaktion på medicinen. Glömde säga: Ät inte frukost för den kommer förmodligen inte att stanna i magen isf. Medicinen kommer göra Er illamående och rejält trötta. När Ni ligger där på britsen och väntar på att droppen ska gå in så kommer det springa läkare, sjukgymnast och sjuksköterskor och dels kolla att Ni lever och dels påpeka allt Ni bör tänka på nu. Så någon lugn skön stund får Ni inte. När droppet är klart kommer sköterskan och spolar nålen och lägger ett heparinlås. Innan Ni går ska läkare helst ge klartecken att det är okej att gå. Sen ska Ni få knata bort till Ögon mott och göra en undersökning där. Inte så förnedrande men lite obehagligt när de sticker grejer i ögonen på en. När Ni är klara där så knatar Ni vidare till kuratorn och väl där får Ni massor med privata frågor som kräver svar. Nu är Ni klara att lämna UAS. För att åka över gatan in på Glunten området och till sjukhus apoteket och hämta resten av medicinen som Ni sen ska ta hemma. Kl är ungefär 15 och observera att Ni har fortfarande inte ätit något. Medicinen måste förvaras i kylen. Det är 2 stora papperskassar som ska in i kylen. Tyvärr kan Ni alltså inte storhandla en massa matvaror alltså. Skulle Ni istället vilja stanna på UAS och ligga inne så går det åxå att ordna. Ni kommer då att hamna på 50 E. Som är en lungavdelning. Här finns lungsjuka av alla sorter att titta på. KOL, tuberkulos, lungcancer och annat man inte vill ha. Många är gamla och det är tyvärr inte så sällan någon som dör på den här avdelningen. Väljer Ni att ligga här och gosa ner Er i en säng så kommer det att springa folk inne på rummet ganska så frekvent. Det ska tas temp, blodtryck och prover. Samt att var 8:e timme så ska det kopplas dropp. Dygnet om. Maten smakar rent ut sagt apa. Den kommer från Västerås och inte sjukhusets egna kök längre. Sjuksköterskorna sliter och kämpar för att hinna med alla patienter och har inte tid att bara stanna för en pratstund som många tror. Har Ni riktigt tur har Ni fått en TV på rummet men det är inte alls säkert. Så där får Ni ligga och stirra i taket nu några dagar för ute i dagrummet och på avdelningen finns baciller som ingen vill ha och Ni får inte heller riskera att smitta någon annan med Era baciller. Varje morgon runt 10-11 tiden kommer ett helt gäng läkare, ibland med ett gäng kandidater åxå, inrusande i Ert rum. Då ska alla känna och klämma och bedöma hur behandlingen verkar funka för Er. Ni kommer förmodligen inte att kunna sova eftersom det på ett sjukhus aldrig blir riktigt tyst. Låter väl helt kanon va?? Så bara att börja buda på min dag nu.....

Vill bara klargöra att jag INTE klagar på läkarna, sjuksköterskorna, sjukgymnasterna eller någon annan personal på UAS. Det är inte deras fel att det är så här. De är ofta underbemannade och får jobba riktiga slitpass. Men kom inte och säg att det är trevligt eller ett bra alternativ till en trist vardag att ligga inne på sjukhus!! Det är INGET att sträva efter, jag lovar!

Inga kommentarer: