I söndags var jag och min man på kattutställning i Hallstahammar. Det gick jättebra men var ganska jobbigt. Lång dag och lite sömn. Gismo tog lätt sitt cert CAPIB. Tusse tog sitt sista CAPIB som han kan ta i Sverige. Så nu är han stoppad här hemma. Så jag måste på nåt vis se till att han ställs ut utomlands. Snälla alla ni som läser bloggen kan ni fråga runt lite bland kattfolk som åker på utställningar om de vet någon som åker utomlands och har plats för en extra katt. Då skulle jag bli glad. Ge dem min mejl adress kia81@yahoo.com
Älskade Marie tog hand om Zoltán och Balle hela dagen. Jättestort tack till dig syrran!!!
Vi var upp en snabbis till Belas föräldrar och hälsade på. Jag fick jättedåligt samvete över att vi inte kunde stanna längre men vi var tvungna att åka hem och hämta min dotter.
Idag. Jag har varit på jordens mest meningslösaste samtal. Samarbetssamtal på familjerätten. Vi kom ingenstans. Inget konstigt iof eftersom jag inte hade förväntat mig nåt annat. Utredarna frågade mitt ex rakt ut om han tyckte det var bättre att ha det som vi har det just nu än att ge mig boendet. Han svarade utan tvekan JA! Det visar ju att det är striden som är viktig för honom att vinna, inte vår dotters bästa. Så där föll alla förhoppningar om att komma fram till någon lösning. Trots denna ovilja bokade utredarna in ett nytt samarbetssamtal om 3 veckor. Jag försökte förklara att om det inte leder någon vart så har jag inte råd att slösa den tiden. För tiden jag sitter där på samarbetssamtal den tar jag ju från CF-behandlingar. Men som vanligt så finns inte förståelse för osynliga sjukdomar hos myndigheter.
På eftermiddagen fixade jag, Marie och Tessan en rabatt här hemma i trädgården. Fyllde på med jord, planterade plantor, fyllde på med täckbark och satte ner belysning. Blev hur fint som helst. Å nu på kvällen kom även grabbarna hem. Så nu är familjen samlad igen och det känns så skönt att ha dem omkring sig....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar