Idag var Bela med Zoltán på hans första dag på Länna Förskola. Idag började alltså inskolningen. De var där mellan 8.30-10. De hade informerat om en hel massa. Bela fick med sig en hel bunt med papper som jag kunde läsa igenom sen. Hela upplägget verkar väldigt seriöst och de är ute rätt så mycket. De arbetar iaf efter läroplanen nåt som dagmamman verkade strunta i totalt.
Det "roliga" är att vi träffade en annan förälder på City Gross häromdagen som åxå har sin son hos den dagmamman vi hade. Hon hade precis samma problem som oss och höll på att bli helt tokig. Tror inte att dagmamman blir kvar särskilt länge om vi säger så.
Zoltán hade iaf hälsat artigt på alla i personalen genom att ta i handen precis som vi vuxna gör. Han är ju inte ett dugg blyg och han gör ju som han har sett oss göra.
Det hade inte tagit många minuter innan han hade funnit minst en vän att leka med. Så det lossnade väldigt fort för honom. Jag är glad att han inte är blyg. Bela tyckte det var väldigt fint där och att de verkade ha mycket att göra både inne och ute. Personalen verkade gullig och rar.
Zoltán ska gå på denna förskola tills den nya förskolan i Almunge har byggts färdigt. De har sagt att den ska bli klar till jan 2013 men som det ser ut så tror inte jag att den är klar förrän mars 2013.
Har ställt Angelina i kö på den förskolan åxå redan nu.
Imorgon ska han gå mellan 8.30-11 och då ska han få vara där utan oss.
Välkommen!!
Välkommen till min blogg.
Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!
Mycket Nöje // Chinona
Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!
Mycket Nöje // Chinona
1 kommentar:
Nu får mamma vänta på sin son som bara ska göra detta innan han kommer..... Killen med vilja får röja fritt utan mamma och pappa en stund ;)
Skicka en kommentar