Välkommen!!

Välkommen till min blogg.





Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!







Mycket Nöje // Chinona



onsdag 12 december 2012

121212

Idag var jag ensam hemma med barnen. Zoltán vaknade med feber, ont i halsen och hosta. Han fick vara hemma från förskolan. Han åt ingen mat på hela dagen och alla som känner honom fattar nu att han var sjuk. Angelina var lika pigg och glad som vanligt. Bela jobbade.
Jag kände redan igår kväll när jag gick och la mig att jag hade förfärligt ont i både övre delen av magen och hela högra sidan av rygg + bröstkorg. Ewa hade ju varit och klämt och kännt på ryggen så jag antog att det säkert var därför. När jag sen skulle kliva upp i morse så kunde jag inte räta ut kroppen. Jag kunde inte stå upp rak i ryggen för det gjorde så himla ont. Magbesvären kom från gallan pga alla mediciner som jag fått på sistone så det var inte alls konstigt att den sa upp sig. Rygg + bröstkorg var helt låsta och det var helt hemskt.
Jag lyckades på nåt vis ge barnen frukost och klä på Angelina, Zoltán klädde på sig själv tack och lov. Jag kunde inte äta nånting annat än några torra kex för magen var helt paj. Den krampade som riktiga värkar. Zoltán var jättesnäll hela dagen trots att han själv var sjuk. Han har hjälpt mig med Angelina massor. Hämtat blöjor, satt på strumpor på fötterna, tröstat, torkat runt munnen osv osv.... så himla gullig. Mitt på dagen låg vi här i varsin soffa och tittade på "Trassel", en disneyfilm. Då var han lite ynklig av feber och ont. Så jag har varit en dålig förälder idag och gett min son glass istället för mat. När vi låg där i sofforna och det var dags igen för att mata Angelina insåg jag att det här fungerar inte. Bela fick åka hem tidigare från jobbet. Jag orkade knappt att stå på benen. Allt gjorde ont. Så fort jag tog ett litet för djupt andetag in så skar det i bröstkorgen som en kniv. Så himla fruktansvärt. Bela fick åka och hämta medicinen som smärtjouren ändå skrev ut, efter en total utskällning, samt kvällsmat för jag orkade inte laga nåt ikväll.
Ca 1 och en halv timme efter att jag tagit tabletterna så var jag helt smärtfri. Ni anar inte hur otroligt skönt det var när smärtan började att släppa kroppen. Så nu känner jag hur trött kroppen är efter en hel dag i smärtor. Så just nu känner jag mig okej igen. Trött efter en jobbig dag men helt smärtfri. Känslan av att kunna ta ett inandetag utan att kvida är otroligt skön. Känslan av att kunna hosta bort allt slem som sitter i luftvägarna är såååååå skön. Ni anar inte. Så ikväll kunde jag faktiskt gå uppför trappan här hemma utan att stanna på mitten och hämta luft. Tänk va så lite kan göra så mycket......

Inga kommentarer: