Jaaa jag har ju inte bloggat på några dagar nu. Dels har vädret varit för fint och dels har det varit fullt upp här med annat. Men jag ska nu försöka uppdatera er.
I fredags var jag till sjukgymnasten och kuratorn. Min älskade kusin Marie passade Zoltán under tiden. Tack älskade syster för det. Vad skulle jag göra utan dig. Du är bäst. Hos sjukgymnasten gjorde jag en spirometri som visade att äntligen börjar lungvärdena att stiga uppåt igen. Sakta men säkert. Ska dit igen nästa vecka för att lämna en ny odling och göra en ny spirometri samt träffa läkaren. Ska följa upp hur kuren gått och vad den gjort med kroppen. Sista dagen på kuren idag. Tuffaste kuren hittills kan jag ärligt erkänna. Jag har varit så trött i både huvud och kropp. Haft så ont. Å mått så fruktansvärt dåligt. Haft svårt att äta och svårt att behålla det lilla jag fått i mig. Jättejobbigt. Så nu hoppas jag att bakterierna mår ännu sämre. Min mamma brukade alltid säga när hon fick cellgifter och mådde som allra sämst: "Enda trösten just nu är att cancern mår ännu sämre...." Å så har jag åxå tänkt under den här kuren. Enda trösten är att bakterierna mår sämre än vad jag gör.
Igår hade vi besök av Ann-Marie & Sören och Hasse. De var här och firade Zoltán. Lilleman fick kläder, keps och solbrillor av familjerna Jansson, Jansson/örtengren. Tack snälla ni. Nu slipper han mössan med öronen. Tessan lyckades dessutom charma av Sören lite godispengar. Hon var salig.
Igår kväll åkte vi över till Kina, Patrik och Malin och grillade. En jättemysig kväll med trevligt sällskap. Tack underbara ni. Precis vad jag behövde. Ni är verkligen helt fantastiska att umgås med. Man blir så glad och varm.
Idag då.... jaa det har inte varit nån jättebra dag faktiskt. Mått kraftigt illa till och från hela dagen. Haft svårt att äta. Svårt att behålla mer än vätska. Å egentligen ska man ju inte alls vara ute i solen när man går på Ciproxin men det är ju svårt dagar som denna. Så det har medfört att jag bränt mig svårt. Det svider nåt fruktansvärt och huden är alldeles förstörd. Lyckades iaf rensa lite ogräs i rabatterna mellan kräkattackerna medan Bela klippte gräsmattan. På kvällen tog jag medicin mot illamåendet och passade på att städa undan lite inne medan Bela oljade in altanen. Så nu är det fint härhemma.
I morgon är det möte på familjerätten igen. Vi får väl hoppas att det inte blir lika meningslöst som förra gången.
1 kommentar:
Önskar kort på lilleman med kepan och skinnjackan...kanske solbrillorna me... Tänka sig att Tessan lyckades, tror inte att hon behövde lägga huvudet på sne?? Ta hand om er nu. Varma kramar
Skicka en kommentar