Sovit helt okej i natt ändå. Inte så många timmar men de timmars sömn jag fick var väldigt sköna. Magen börjar bli riktigt jobbig nu.... jag känner så fort gallan arbetar. Då kommer fruktansvärda kramper som förlossningsvärkar. Man viker sig dubbelt under några sekunder. Går i vågor lixom. Svårt att hitta livsmedel som magen klarar av åxå så det blir väl lite dåligt med maten. Men jag försöker så gott jag kan.
Idag på eftermiddagen skulle min läkare Annika ringa för att meddela hur vi ska gå vidare med resten av kuren nu. Gissar att om de lyckats odla fram en till sorts psedumonas och den är känslig för Fortum och Nebcina så får jag nog fortsätta med nåt av dem. Den resistenta rackaren var ju känslig för Ciproxin så den får jag nog fortsätta med oavsett. Men att köra 4 olika sorter känns faktiskt lite hårt för kroppen. Så kanske kan hon hitta någon annan sort som funkar. Jag håller tummarna.
Ska strax köra Tessan till skolan. Suckar. Jag bara hatar att ha det så här. Sitta och köra 3.5 mil enkel resa till Storvreta för att hon ska gå i skolan där. Allt bara för att det verkar omöjligt att komma fram till en vettig kompromiss som är för Tessans bästa. Men satt och räknade på det och med lovdagar och att det snart är sommarlov så är det inte många veckor kvar som vi ska sitta och köra. Sen är det färdigt med det. Aldrig mer. Då kan man äntligen börja planera för framtiden igen.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar