Förlossningsplanering

Har idag varit på Spec.MVC på akademiska. Tog tid idag. Barnmorskan var nogrann och ville kolla upp att allt var okej innan jag fick gå. Vi fortsatte på förlossningsplaneringen som vi påbörjat och nu känns det väl som att bitarna börjar falla på plats. Det är många avdelningar på sjukhuset som blir inblandade och alla ska samarbeta och få ihop en bra sammanfattning som är lätt för förlossningspersonalen att få en överblick på. Även i en urakut siutation. Jag har ikväll pratat med chefsläkaren på narkosen och fått väldigt bra uppbackning även av henne. En väldigt duktig och erfaren kvinna från Island. Hon skulle se till att det skrivs in i min journal att man ska undvika att söva mig. Därför ska det så fort som möjligt läggas en EDA (ryggbedövning) så kan man använda sig av den om det krävs ett snitt. OM de nu måste söva mig så ska de passa på att suga rent lungorna från slem medan jag ändå är nersövd. Ger de syrgas så ska det vara befuktad syrgas. Hon skulle kolla upp vem som la EDA förra gången, eftersom jag var så nöjd med honom, och försöka om möjligt se till att han gör det även denna gången. Annars skulle hon komma ner och lägga den själv. Förra gången var det en jättestor tysk som såg jätteläskig ut och hade en väldigt brytning på tyska. När han presenterade sig och tog i hand så försvann hela min hand i hans. Jättestora händer. Men han var så försiktig och duktig när han satte nålen i min rygg. Han såg säkert hur rädd jag var. Han var superlugn och kändes så trygg. Han pratade om allt möjligt och jaaa helt plötsligt så va han klar. Han var jätteduktig. Så nu är den biten åxå klar i förlossningsplanen.
Idag tog barnmorskan nytt HB och jag låg idag på 100. Jag trodde att det skulle öka mera av en järninfusion men tydligen inte. Jaja huvudsaken är ju att det har gått uppåt iaf. Blodtrycket låg på 140/75 ganska okej ändå. Jag vet ju var stressen kommer ifrån. Alla andra värden var jättebra. Vi lyssnade på Angelinas hjärtljud och de låg stadigt på 150.
Jag berättade för barnmorskan att vi har tid i tingsrätten för huvudförhandling på torsdag och hon blev inte glad alls. Hon tyckte inte att det var nån bra idé att utsätta sig för nåt dylikt i mitt tillstånd. Jag förklarade att jag vill ha det här gjort nu så jag kan lämna allt bakom mig och bara koncentrera mig på min nyfödda och att ha en fin sommar. Hon förstod mig men jag fick hårda order, om jag kände av att jag börjar få sammandragningar så skulle jag inte försöka härda ut och sitta kvar utan direkt bege mig till förlossningen så de kan få hejd på värkarna. De vill inte starta nån förlossning i samband med en massa stress. Å jag har lovat mig själv, barnmorskan, Bela och prinsessan att jag tänker inte sitta och lida i onödan utan känner jag av nåt så bryter jag direkt. Jag skiter i om jag förlorar hela målet prinsessan går först.