Ibland vill man bara rymma....

Har ni tänkt på hur "fångad" man är idagens IT-samhälle? Hur oumbärlig man tror att man är? Hur man ställer upp på andra hela tiden att man glömmer bort det man har mitt framför ögonen och omkring sig. Vips kanske det är borta och förbi. Man spenderar många timmar framför dator, TV, mobil och telefon. Att umgås på riktigt med en annan människa verkar betyda allt mindre. Att ens få ögonkontakt med en annan människa när man pratar är nästan omöjligt idag. Man för ett "samtal" samtidigt som man facebookar eller nåt annat spännande. Att ge annan människa sin fulla uppmärksamhet är nåt väldigt sällsynt idag. Å det sörjer jag. Folk sitter sönderstressade, med högt blodtryck och fruktansvärt dåligt humör. Å undrar varför just de har drabbats. Eller så märker de inte ens själva hur de långsamt förgiftar både sitt eget liv och människorna de har närmast. Kanske skulle man bara rymma till en öde ö där mobilen saknar täckning och bredbandet är kvarglömt hemma??? Jaaaa varför inte?