Satt idag i bilen och funderade över en sak.
Jag var på väg in till stan till apoteket för att beställa mer mediciner. För att komma till Uppsala så måste jag åka 282:an. Nästan hela vägen är det en 70 väg förutom runt funbo där det tom är 80. Så får jag då en sån där precisknullare framför mig. Både på dit och tillbakavägen. Det är en sån som kör på millimetern exakt 70. Inte en endaste jävla kilometer över. 282:an har väldigt få ställen där man kan köra om så det blev till att ligga bakom ända in till Uppsala. Det jag upptäckte med denna precisknullare var att de gör precis som de som kör lite över hastighetsbegränsningen. De bromsar framför fartkamerorna. Varför i helvete då? Det skulle jag gärna vilja veta. Om det är någon som vet snälla mejla mej på kia81@yahoo.com
I morgon ska jag berätta om ett annat fenomen på 282:an. 60 talibanerna. Nu får ni lära er många nya uttryck. Men vi tar lite i taget så ska ni se att ni hänger med..... Tjohoooo!
Välkommen!!
Välkommen till min blogg.
Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!
Mycket Nöje // Chinona
Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!
Mycket Nöje // Chinona
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar