Har fått lite gjort här hemma idag faktiskt. Zoltán var hos dagmamman.
Jag hann med att städa nedervåningen, dammsuga, damma och torka golv. Så det är övervåningen och toaletterna kvar. Allting tar ju minst dubbelt så lång tid när man mår så här. Lungorna orkar inte riktigt syresätta resten av kroppen och då blir man anfådd och hostar en massa. Sen är ju lungorna lite upptryckta av magen som växer åxå. Men jag mår hur som helst mycket bättre. Ikväll tar jag sista droppet för den här kuren. Äntligen. Ska bli så skönt att få dra nålen och få sova ordentligt. Ni som aldrig tvingats ha en nål och slang sittandes på kroppen kan aldrig förstå vilken lättnad det är när man äntligen blir av med den. I morgon är Bela ledig och jag ska försöka påskpynta huset lite. Jaaa jag vet lite tidigt men jag tycker det är så roligt och det blir ju så fint. Man får lixom vårkänslor på riktigt.
Välkommen!!
Välkommen till min blogg.
Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!
Mycket Nöje // Chinona
Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!
Mycket Nöje // Chinona
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar