2010-12-27

Har idag varit på barnakuten med Tessan eftersom vikten bara fortsätter neråt. Jag har ju total stenkoll på hennes vikt efter råd av läkaren vi var till förut. Jag väger henne på samma våg, samma tid och utan kläder för att få en rättvis vikt att jämföra med. Tessan har ju varit hos sin pappa över jul eftersom det var hans vecka. Egentligen var det min tur att ha henne på jul eftersom han hade henne förra året men jag orkade helt enkelt inte ta den striden åxå. Jag väljer mina strider just nu kan jag säga. Det kostar så himla mycket energi. Jag hämtade Tessan i söndagseftermiddag och på måndag morgon så väger vi henne som vi alltid gör. Hon hade gått ner ytterligare ett kilo. Jag smsar då Tess pappa och frågar hur Tess har ätit hos honom under veckan. Svaret jag fick var att hon hade ätit bra. Hmmmm??? Får ni ihop det??? Hon har alltså ätit enligt honom "bra" men ändå gått ner ett helt kilo till??? Jag åkte med henne raka vägen till barnakuten. Vi fick en jättegullig läkare där som tog hand om Tess på bästa sätt. Så nu kommer hon att få hjälp med sin ätstörning. Äntligen. För det funkar tydligen så att om en läkare från barnsjukhuset går in och intygar att barnet har en ätstörning och akut behöver hjälp så spelar det inte längre någon roll om pappan säger nej. Han kan skrika sig trött. De ser då till barnets bästa och bestämmer då att hon SKA helt enkelt ha hjälp. Idag så såg den här läkaren att Tess mår så dåligt och har en så pass svår ätstörning att hon behöver hjälp akut. Så hon ska få komma till en läkare som är specialist på just ätstörningar hos barn och han har ett helt team till hjälp med dietister, kuratorer, psykologer, läkare, sjuksköterskor mm... helt kanon. Det bör åxå nämnas att det antecknades att pappan INTE samtyckt till insatserna. Ett stort tack till dig som gav mig detta tips.... (jag vet inte om du vill att jag nämner dig vid namn här i min blogg så jag skriver inte ut det men jag kommer skicka dig ett privat mess och tacka för hjälpen.) Jag är dig evigt tacksam!!
Sen på kvällen kom Hasse på besök och stannade på middag..... å då  för första gången på länge.... Tessan åt en hel portion till middagen. Jag är så glad. Va skönt det var att se. Så nu på kvällen hade hon ju lite ork att vara uppe med oss och hon var glad. Helt fantastiskt.