Idag har det varit en ganska lugn dag.
Vi har varit ute i Almunge och fått en massa info om nya huset. Känns skönt.
Vi hämtade barnen på eftermiddagen och åt middag i lugn och ro. Nu på
kvällen duschade jag Gismo, Tusse och Xibell. Gick ganska bra. Gismo och
Tusse är så vana så de sitter mest still i duschen och bara väntar på att det ska
vara över. Xibell for runt i duschkabinen och tyckte inte alls om att bli duschad.
Hon jamade så det hördes till övervåningen men lugnade rätt snabbt ner sig. Jag fick
dock några rivmärken. Men det kommer gå bättre nästa gång. En månad kvar innan
Xibell och Tusse ska iväg på utställning, BIRKA som bjudit in. Då vill jag att de är
fina i pälsen och är vana vid att man håller på med dem. Tusse får vara lite lärare till
Xibell. Kommer bli kanon.
Välkommen!!
Välkommen till min blogg.
Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!
Mycket Nöje // Chinona
Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!
Mycket Nöje // Chinona
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar