Var idag på lungmottagningen ing 50 och vaccinerade Angelina mot Tuberkulos. Det gick jättebra. Hon skrek i knappt 30 sekunder och sen var det bra igen. Jätteduktig tjej.
Passade då på att prata med sköterskorna där ang blodgasen som jag skulle ha gjort förra veckan. Jag förklarade min fobi för nålar och sprutor och förklarade läget att jag ska ner till Göteborg för det sista av utredningen och sen bestämmer dem vad som ska göras. Sköterskorna tyckte att jag skulle vänta med att ta blodgasen tills jag är i Göteborg. De är väldigt duktiga där på att ta såna prover och då behöver jag ju bara ta provet en gång. Tar jag det här i Uppsala så måste jag göra om det i Göteborg en gång till och det är ju onödigt. Så syrgasen får vänta eftersom man måste tydligen ta en blodgas först. Konstigt eftersom jag vet andra som fått syrgas i hemmet utan att behöva ta detta prov. Dessutom behövde inte jag ta ett sånt här prov förra gången jag fick syrgas hemma. Spelreglerna verkar ändras allteftersom. Väldigt mystiskt tycker jag.
Välkommen!!
Välkommen till min blogg.
Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!
Mycket Nöje // Chinona
Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!
Mycket Nöje // Chinona
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar