Jag fick frågan i morse vid frukostbordet hur jag sov i natt efter mitt svåra beslut igår. Å vet ni vad? Jag sov faktiskt väldigt lugn och skönt. Det var väldigt skönt att inte ha nåt att ligga vaken och grubbla över. Inget som gnagde i huvudet och bakom revbenen. Jag känner mig faktiskt fri på många sätt. Nu finns det ingen som har makt över mig längre. Det spelar ingen roll vad mitt ex hittar på här näst, det tillhör det förflutna och det har jag lämnat bakom mig. Han får hitta nån annan att bråka med för att få sin näring. För precis så tror jag tyvärr att det är. Han får sin näring genom den här tvisten och känslan av att fortfarande ha makt över mig. Men det är slut med det nu.
Idag har vi varit ute hela dagen. Hela familjen, inklusive Gismo och Belas lilla häxa samt hunden, var med och rensade rabatterna. Det fylldes på med jord och täckbark. Blev jättefint i trädgården.
Hasse kom förbi på eftermiddagen och åt middag här med oss. Efter middagen så gick vi ut och skurade entré trappan väldigt fin. Så nu luktar den grönsåpa.
Oj vilka barndomsminnen som kommer till en av den lukten.
Mamma skurade alltid med grönsåpa hemma när hon städade. Så hela huset doftade av denna underbara lukt. Det är hemma för mig, den lukten. Jag hoppas att när mina barn blir vuxna och känner den doften av grönsåpa så ska de få samma känsla av hemma i bröstet som jag får.
Bela tog dessutom bort allt ogräs som vuxit upp i grusgångarna. Det blev så himla fint.
Nu låter det som att vi har nästan jobbat ihjäl oss idag. Men där tar ni faktiskt fel. Vi har hjälpts åt allihopa. Vi har tagit många pauser, busat och lekt åxå. Ett tag låg vi på gräsmattan och bara kände på solskenet. Man hinner så mycket mer än man tror när man gör lite i taget.
Jag har haft ganska mycket sammandragningar idag. Riktigt rejäla faktiskt. Men de har gått över bara jag har suttit still en stund och vilat. Jag har känt av foglossningen lite grann när jag stod lite fel i rabatten. Men det gick över när vi låg på gräsmattan och bara njöt. När vi gick in för kvällen kände jag av bäckensmärtorna desto mera. Det var inte kul. Det gick dessutom inte över av att sitta stilla. Så då fick jag ta smärtstillande. Men just nu känns det ganska okej.
Lungorna har det lite jobbigt när jag rör mycket på mig. Jag blir jättefort anfådd och det är väl inte så konstigt med tanke på hur stor magen är nu. Lungorna trycks ihop uppåt och får inte så mycket plats. Men jag är inte så jättehostig och jag tror inte att jag har nån ökning av psedumonas heller. Möjligen tror jag att jag har lite aspergillus i lungorna eftersom jag känner mig lite retad och "torr" i luftrören. Det brukar kännas så när aspergillusen smyger sig på. Men det går ändå inte att göra nåt åt den så länge jag är gravid och kroppen brukar klara av att bekämpa den själv utan mediciner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar