När livet tar slut....

Personen som jag skrivit om tidigare som ligger svårt sjuk har nu inte långt kvar. Det är så fruktansvärt orättvist alltihopa. H*n är tungt medicinerad med morfin för att slippa smärtan. Nästan inte vid medvetande alls nu. Bara väldigt korta stunder. Orkar inte föra ett samtal längre. Har kortare andningsapneér. I eftermiddags hade det tydligen blivit sämre och h*n hade haft det riktigt jobbig. Men hjärtat är kanske starkt ändå och fortsätter kämpa vidare med sina slag. Jag lider så fruktansvärt med de allra närmaste anhöriga. Jag vill så gärna kunna ta bort det onda och bara göra allt bra igen. Men det går inte. Jag kan inte göra det. Det rör sig nog bara om timmar innan himlen får en ängel till.