Konsten att läka.....

Idag har familjen tagit det lugnt och mest koncentrerat sig på att bara ta en minut i taget. Sakta börjar processen att läka efter en sån här sak. Det är svårt och det går sakta. Mina tankar går även till min käre svärfar som i denna stund har det fruktansvärt svårt. Jag hoppas att han vet att vi finns här för honom och att vi ställer upp vad det än gäller.
Umgängeshelg igen. Hämtade Tessan efter skolan som vanligt. Hon var som vanligt efter 2 veckor hos pappa, kuvad som en slagen hund. Viskar istället för att prata ordentligt. Möter inte ens blick. Jaaa man kan ju inte annat än börja undra vad som händer där borta.....