Jag hatar den sjukdomen nåt så ofantligt mycket. Ni kan aldrig ana. Den har tagit så himla mycket gott från den här världen och bara stampat på. Cancern tog min mamma. Cancern tog min morfar. Cancern var nära att ta min farmor. Det finns fler av mina nära och kära som drabbats. Jag vill inte gå ut med några namn på personer. En person som står mig väldigt nära, som faktiskt besegrade denna jävliga sjukdom, sa en gång så här: "Ibland är det svårt att inte få dåligt samvete över att just jag överlevde och inte XXXX" Jag beundrar den här personen väldigt mycket just därför att denne besegrade cancern och visade att man kan överleva. Så när det känns som att cancer bara är en stor dödsdom från början till slut så brukar jag tänka på den här personen och fyllas med hopp. Men jag kan relatera till känslan för jag kan känna samma sak ibland när jag tänker på de som gått bort i CF.
Någon jag tycker väldigt mycket om är svårt sjuk i denna överjävliga sjukdom. Jag vill inte skriva ut vem eftersom jag inte frågat om lov att skriva om denna. Jag känner mig så otroligt maktlös och förtvivlad. Jag bara hatar den här cancern. Den här äckliga, fula, elaka cancern som bara tvingar sig in i folks liv och tar över mer och mer. Bryter ner pigga friska människor till skuggor av det de var förut. Lämnar kvar förtvivlade anhöriga som önskar de kunde gjort mer. Jävla sjukdom!
Jag upptäckte ikväll av en slump att personen ifråga har samma läkare som min mamma hade när hon var sjuk. Så jag vet åtminstone att personen är i goda händer för det är en väldigt bra läkare. Jag önskar så att det fanns något jag kunde göra.
Jag vet att i snitt så läser ca 1000 personer den här bloggen varje dygn. Jag vill be er läsare om en sak. En sak som inte är svårt för er att genomföra. Tar inte lång tid alls. Kostar inte många kronor. MEN kanske har det stor betydelse för de cancersjuka därute. SNÄLLA, ge ett bidrag till cancerfonden. Vad som helst. Köp ett rosa band. Eller blått för den delen. Eller skicka blommor till någon ni vet som har cancer. Eller besök någon som ligger inne med cancer. Eller skicka ett jag-tänker-på-dig-kort till någon som kämpar mot cancer. Skriv sen ett mejl eller en kommentar till mig och berätta. kia81@yahoo.com
Välkommen!!
Välkommen till min blogg.
Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!
Mycket Nöje // Chinona
Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!
Mycket Nöje // Chinona
1 kommentar:
köper alltid rosa bandet, och skänker alltid en liten slant till canserfonden via sms! samma annhöriga som du har som har gått bort , dom är även mina annhöriga, så alla sjukdommar vi har i släkten skänker jag pengar till forskningen, det är en sån enkel sak att göra och man behöver inte vara rik för att ge bort några slantar varje år. har man en större plånbok kan man ge mer, har man en mindre plånbok ger man det man kan.
Skicka en kommentar