Var till sjukhuset idag på läkarbesök. Min läkare vill ju bli uppdaterad om vad som hade hänt i Göteborg och vad de hade kommit fram till och hur. Så Bela och jag uppdaterade min läkare om läget. Jag berättade även om att jag funderat över att byta till CF-centret i Göteborg. Hon tyckte det var tråkigt att jag känner på det viset. Jag beslutade för att ge centret här en chans till innan jag byter till Göteborg, funkar det inte med de förändringarna som vi har gjort nu så har jag inget annat val än att byta center. Bla har jag bytt sjukgymnast helt.
Efteråt hann vi göra lite ärenden inne i Uppsala innan det var dags att hämta Zoltán på förskolan. De hade varit på utflykt idag till Sommarro.
Efter middagen och när barnen var i säng så satte jag igång med att fixa det sista med farstukvisten. Det blev så himla bra. Ska ta lite snygga bilder och lägga upp.
Till sist hann jag åxå ha ut blåkorn på gräsmattan så nu hoppas vi att den växer riktigt mycket. Bela köpte ju en ny gräsklippare, en åkgräsklippare, så nu kan även jag klara av att klippa gräset. Det känns väldigt skönt att kunna göra nånting. Att inte bara sitta och titta på. Så nu hoppas jag att gräsmatten växer riktigt duktigt så jag får klippa den ofta. Man får ha lite nya lösningar på problemen som dyker upp i vardagen eftersom min kropp inte fungerar som en frisk.
Min läkare sa idag att hon tyckte jag såg trött ut. Å hon har så rätt. Jag är supertrött. Har sovit så otroligt dåligt de senaste nätterna. Drömt en massa läskiga saker som faktiskt har hänt för många år sedan. De springer ikapp mig nu. Jag vaknar alldeles blöt av svett och är helt skakig. Å gråter hejdlöst. Det är fasen fruktansvärt. Vet inte hur jag ska få stopp på det, å jag vet inte varför det dykt upp just nu heller. Vet bara att det är så otroligt jobbigt.
Sen har jag nu helt fruktansvärt ont i fötterna. Man bli så väldigt handikappad när smärtan sätter sig där. Jag får svårt att gå och röra mig. Ingen förstår hur man har det. Smärtan och det faktum att det faktiskt bara har hänt tråkigheter här hemma rätt så länge nu gör att jag känner mig ledsen och nere. Jag är gråtfärdig nästan hela tiden och det behövs inte mycket för att det ska rinna över och tårarna rinner som ett dricksglas.
Jag vill bara kunna vara med och gå i samma takt som er när vi är ute.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar