Igår när jag kom till Sahlgrenska så stod det "andningsprover" på mitt schema. Jag gick till den aktuella avdelningen och där stod de redo för att ta en blodgas. Hjälp! Paniken kom direkt. Jag var inte alls beredd. Jag ville verkligen inte. Jag fick en ångestattack som hette duga. Hela jag bara skakade. Efter en stunds övertalning och lite bestämdhet från sköterskan så lät jag henne göra det iaf. Jag satt djupt fokuserad på andningen medan hon stack mig i pulsådern. Fy fasen va ont det gjorde. Men jag gjorde det!!!!! Jag är så rackarns stolt över mig själv så ni kan inte ana.
När blodgasen var klar kom nästa ångestattack. Då skulle jag göra andningsproverna. Första provet var "buren". Då sitter man instängd i en liten klaustrofobisk bur på 1 X 1 meter och ska andas på ett speciellt sätt i ett munstycke. Under 6-10 andetag stänger de av luftförsörjningen så du får helt enkelt ingen luft. Men du ska andas ändå. Väldigt ångestframkallande kan jag lova er. Då fick jag panik igen. Men personalen var så otroligt gullig så de lyckades lugna mig rätt så fort. Jag lyckades till slut att genomföra hela provet och jag är mer än nöjd.
Sen fick jag träffa en Cf-läkare som var väldigt rar och snäll. En toppenbra läkare. Vi pratade en hel del kring vad som fungerar och vad som inte fungerar.
Kl 14 var jag tillbaka på andningsmott och fick göra ett gångtest. 586 meter på 6 minuter. Ganska bra med tanke på att det går inte att göra det så mycket snabbare, man får nämligen inte springa utan bara gå.
Efter det var det tillbaka till transplantationsmott för fler blodprover. Allt gick väldigt smidigt.
Eftersom det var sånt underbart skönt väder ute, varmt och vindstilla, så passade vi på att ta en rejäl promenad runt i Göteborg på kvällen.
Det var en fin kväll och Göteborg är en väldigt vacker stad. Önskar bara att jag hade ett trevligare ärende hit.
När blodgasen var klar kom nästa ångestattack. Då skulle jag göra andningsproverna. Första provet var "buren". Då sitter man instängd i en liten klaustrofobisk bur på 1 X 1 meter och ska andas på ett speciellt sätt i ett munstycke. Under 6-10 andetag stänger de av luftförsörjningen så du får helt enkelt ingen luft. Men du ska andas ändå. Väldigt ångestframkallande kan jag lova er. Då fick jag panik igen. Men personalen var så otroligt gullig så de lyckades lugna mig rätt så fort. Jag lyckades till slut att genomföra hela provet och jag är mer än nöjd.
Sen fick jag träffa en Cf-läkare som var väldigt rar och snäll. En toppenbra läkare. Vi pratade en hel del kring vad som fungerar och vad som inte fungerar.
Kl 14 var jag tillbaka på andningsmott och fick göra ett gångtest. 586 meter på 6 minuter. Ganska bra med tanke på att det går inte att göra det så mycket snabbare, man får nämligen inte springa utan bara gå.
Efter det var det tillbaka till transplantationsmott för fler blodprover. Allt gick väldigt smidigt.
Eftersom det var sånt underbart skönt väder ute, varmt och vindstilla, så passade vi på att ta en rejäl promenad runt i Göteborg på kvällen.
Det var en fin kväll och Göteborg är en väldigt vacker stad. Önskar bara att jag hade ett trevligare ärende hit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar