Buzzador

Jag har nu Buzzat santa Maria Tapas. Lite goda dipsåser och nachos som man kan ha allt möjligt på. Även lite inlagda jalapenofrukter. I det här huset blev nachosen väldigt populära lixom salsan. Men mangoröran va det ingen som riktigt gillade.

Vänner??

Riktiga vänner ber om ursäkt när de gjort ett misstag och betett sig illa. För misstag gör vi alla. Det är inte misstaget som är grejen utan konsten att be om ursäkt. Människor som aldrig var dina vänner på riktigt plockar bara bort dig från sin "vän"-lista på Facebook i all tysthet och låssas som det regnar. För de gör minsann aldrig fel så varför besvära sin fina vardag med att be om ursäkt?

Onsdag-morgon

Japp idag är det mitt i veckan. Jag har för en liten stund sen lämnat Zoltán hos dagmamman. Idag gick det väldigt bra. När jag hade tagit av honom ytterkläderna så stegade han rätt in i lokalen utan att se sig om efter mamma. Annars brukar han alltid få ett litet utbrott när vi ska lämna honom där men alltså inte idag. Så jag smet iväg innan han såg att jag gick. Klart att det svider lite i mamma-hjärtat men samtidigt är det bra att han känner sig så trygg med dagmamman och att det går så bra. Han verkar tycka det är roligt med kompisarna. Å han går ju bara 3 dagar i veckan. Tis, Ons och Fre. Måndag är Bela föräldrarledig med honom. Å Torsdag är min dag med honom. Jag tycker vi har löst det väldigt bra för vår lille kille faktiskt. Jag tycker det är fel att lämna sitt barn på dagis/dagmamma/fritids långa dagar om man inte absolut måste. Det är faktiskt föräldrarnas ansvar att uppfostra sina barn inte personalens. Det var föräldrarna som valde att skaffa barn inte personalen. Sen tycker jag absolut att det är jättebra att det finns personal som kan hjälpa till för ibland har man inget annat val än att lämna ifrån sig sina barn. Men har man möjlighet så tycker jag absolut att man kan ordna det bättre för barnen. Å jag tycker att "ekonomiska" skäl ofta är felprioriteringar helt enkelt. Jag vet flera föräldrar som lämnar sina barn 10 timmar på dagis för de säger att de har inte råd att gå ner i arbetstid. Samma föräldrar köper dyra märkeskläder till både sig själva och barnen. De åker på dyra semestrar till Thailand varje år. Har senaste TV:n osv osv.... prioritera istället TIDEN du får med dina barn. Jag vet iaf att det jag minns från min barndom är inte vad mina kläder hette, vad semesterorten hette eller hur stor vår TV var. Jag minns TIDEN jag spenderade med mina föräldrar. Sakerna vi gjorde. Bara en tanke så här i materialist Sverige där man gärna tävlar med grannarna på gatan om vem som har snyggast bil och mest väluppfostrad fru....

2011-11-30

Igår va jag i stallet och hade en jätteskön förmiddag. Pysslade och fixade i stallet. När jag kom dit så hade Hlökk rullat sig i hagen och hade hela pannluggen och svansen full med kardborrar. Jättekul. Tog säkert en halvtimme att trassla ut dem. Men fin blev hon. Vi red pelarsalsrundan och såg ett helt gäng med rådjur i skogen. Innan jag åkte så la jag på ett täcke på Hlökk eftersom det första hon gör när man släpper ut henne i hagen är att rulla sig. Å nu är det riktigt lerigt ute. På vägen hem åkte jag småvägarna. Å där möter man typ aldrig nån annars. Så där sitter man i sina egna tankar och håller väl inte direkt hög fart men ändå god fart. Då jag plötsligt möter skolbussen på den smala vägen. Jag insåg snabbt att jag kommer inte att hinna stanna nånstans. Å bussen håller åxå ganska god fart så han kommer inte heller att hinna stanna. Då hörde jag en röst i huvudet som sa "Nästan alla vägar är byggda för att man ska kunna möta ett stort fordon. Det finns mer plats än du tror." Min pappa präntade in det i mitt huvud när jag övningskörde och alltid tyckte att vägen såg för smal ut för att mötas på. Å vet ni vad? Det stämde även denna gång. Jag tog mig lätt och smidigt förbi bussen även om hjärtat satt i halsgropen.
På eftermiddagen åkte vi och handlade på City Gross. Köpte med oss god Thai-mat från stan. Sen hade vi en mysig kväll här hemma. Lite senare på kvällen kom Didrik åxå.

God Morgon

Sitter här och försöker tvinga ner en kopp te och lite medicin i magen. Det är inte lätt men jag vet att jag måste. Kroppen funkar inte utan bränsle. Ska strax köra Zoltán till dagmamman.

Grattis i himlen...

Idag sänder jag ett stort Grattis till himlen. Älskade Ina fyller idag 40 år. Du är så saknad ska du veta. Så idag vet jag att Ina fixar ett jättepartaj däruppe i himlen. Så Ina se nu till att roa dig kungligt och ta massor med bilder. Så får du uppdatera oss och visa bilderna när vi ses. Mina tankar och min kärlek går till dig idag.

God Morgon världen.....

Alldeles strax ska jag kränga på mig en massa kläder och åka iväg till stallet. Ska gosa med Hlökk hela förmiddagen. Efter stallet så blir det storhandla med familjen på City Gross. Blir nog en bra dag tror jag. Trots regn ute.

Kia sjuk?

Har fått en del mejl, sms och telefonsamtal från oroliga och underbara människor som undrar om jag är sjuk eftersom jag inte uppdaterat vare sig FB eller bloggen. Tack för era varma tankar, det uppskattas ska ni veta. Kan lugna er med att jag är inte sjuk. Eller jaaaaa ni fattar. Jag har bara varit väldigt väldigt trött och haft väldigt ont i lederna och ryggen. Det är ju kyla och väderomslag ute och det sätter sig direkt på lederna. Så helt ärligt har jag inte haft nån lust att sitta så länge vid datorn och uppdatera nånting. Men ikväll så känns det lite bättre. Kanske för att jag fått tanka lite energi hos en vän. Shirin på salong Drottninggatan 2. Skönt att bli ompysslad och få prata. Känna lite värme och omtänksamhet. Tack Shirin med personal, jag kände mig verkligen omhändertagen och ompysslad. Det behövde jag. Det har varit en lite jobbig tid både med min sjukdom och även på det privata planet. Människor som jag tycker mycket om som gjort mig väldigt ledsen och besviken. Sånt tar åxå på mina krafter. Det händer väldigt mycket just nu i mitt liv och jag önskar jag kunde skriva om allt men det kan jag inte än. Jag kommer kanske att återkomma till en del längre fram. Just nu försöker jag koncentrera mig på att få tillbaka min energi och ork efter den här svackan.
Jag var på akademiska idag och blev både arg och besviken på min läkare. Hade ett besök inbokat kl 11 men när jag gick kl 11.50 hade förra patienten inte kommit ut från hennes rum ännu. Jag inser ju att saker kan hända och dra över tiden absolut. Men det jag tycker var dåligt var att hon inte kom ut och förklarade att hennes möte drar ut på tiden. En av sköterskorna knackade på när kl var 11.30 och frågade om hon hade glömt bort att hon hade en patient inbokad kl 11 men hon hade inte glömt detta sa hon. Istället utnyttjade jag min tid med att tillsammans med sköterskorna ta emot en försäljare från ett företag som tillverkar nya port-a-cath nålar. Riktigt smidiga faktiskt. Det är ju jag som har jagat på och klagat så mycket på de vi har nu så det var ju passande att jag var där idag när försäljaren kom dit åxå. Så vid nästa IV-kur så ska jag som första patient testa de nya nålarna. Ska bli spännande. De såg väldigt små och smidiga ut så jag tror det blir bra. På vägen ut till bilen så mötte jag även allas vår CF-Pappa Hans Kollberg. Alltid lika kul att träffa honom. Å han bekräftade återigen att ledvärk var nånting som var väldigt vanligt bland CF-are som har en lite annan mutation än den vanliga. Ledvätskan blir seg och allt blir inflammerat och det gör hemskt ont. Det kändes iaf skönt att få bekräftat av honom.

Frisör-besök...

Så här fin i håret blev Zoltán idag efter ett besök hos Shirin och tjejerna på Drottninggatan 2...

Stort tack till Er för en mysig och väldigt trevlig dag. Vi är supernöjda. 

Russinet som föll ur lussebullen....

Det här är våran LusseKatt....

Fast jag tycker nog hon mer påminner om russinet som ramlade ur lussekatten.... 

Ibland när Bela inte är hemma så ligger hon och myser även hos mig....

Pappa-katt

Den här lilla häxan är min största konkurrent om min man..... 

Det är en riktigt liten pappa-gris.... 

God Morgon....

Uppe i tid idag. Ska strax köra Zoltán till dagmamman. Han behöver få leka av sig med sina kamrater och jag behöver tid för att behandla. Å kanske om det blir någon minut över så ska jag fortsätta med städningen och att julpynta. Hann ju inte färdigt igår eftersom min lille son kräver en hel del uppmärksamhet. Känner mig inte lika trött idag som igår. Skönt när man känner energin återvända. Många av er friska tar nog den här "vardagsenergin" för given, men jag gör det inte. Jag blir alltid lika glad när jag orkar precis som ni andra. Varje dag som jag tar mig upp ur sängen utan att se stjärnor av smärta så blir jag så glad och tacksam. Varje gång jag jag klarar av att gå upp för hela trappan utan att stanna och hämta andan så blir jag så glad och tacksam. Saker som ni friska tar för givet varje dag, varje minut är inte lika självklart för mig. Saker som att kunna andas utan att kämpa för varje andetag. Saker som att springa till bussen när man är sen. Saker som att kunna försova sig en timme och ändå kunna stressa igen tiden och hinna till jobbet. Men vet ni vad.... mitt liv är rikare. För jag lever medveten. Medveten om att inget är givet....inte ens luften i lungorna. Dessutom har jag en underbar familj. Jag får leva med min stora kärlek. Jag är så otroligt rädd om det jag har och skulle aldrig nånsin riskera det jag har. Jag blir så otroligt ledsen när människor jag tycker om och litar på riskerar att förstöra allt det fina jag har. Jag har inte råd att riskera nånting. Varför förstår ni inte? Jag har ett överjävligt bagage som ofta ligger mig till last ändå..... Jag behöver verkligen inte nån som hjälper till att skapa misstankar och misstro. Jag kämpar varje dag... snälla hjälp mig istället.

Min sjukdom....

Jaaa min blogg handlar ju även om hur det är att leva som kroniskt sjuk med en svår sjukdom i ett samhälle där empati och medkänsla blir alltmer sällsynt. Kom på mig själv ikväll att inte ha skrivit nåt om min sjukdom eller hur jag mår i den på länge. Så därför kommer här ett inlägg om det åxå för er som är intresserade. Just nu har jag börjat återhämta mig från 3 förkylningar på rad. De har avlöst varandra och tagit mycket på mina krafter. Mitt i all förkylning så fick jag ju ryggskott åxå och fick gå några dagar på morfin för att kunna stå upp. Jag saknar fortfarande den där riktiga energin men jag känner mer och mer att jag börjar återhämta mig igen. Det tar tid. Längre tid än förut. Å hur mycket det än svider att erkänna det så blir det jobbigare ju äldre jag blir. Nu vet jag att det är många som tänker, men du är ju bara 30 det är ingen ålder..... Nej förvisso inte på en frisk människa. Men i mitt fall måste ni räkna i CF-år. Å då är jag ju uppe i en rätt respektabel ålder ändå. Med tanke på att bara för ca 15 år sedan så dog de flesta innan de nått övre tonåren. Sen ska man ju tänka på att jag har ingen vanlig variant av CF. Man har ju 2 CF-gener. En från pappa och en från mamma. Den ena av mina är den vanligaste CF-mutationen som heter delta F508 men den andra är en unik mutation som bara jag har. Den unika mutationen gör min CF väldigt unik. Tex.... det vanligaste testet man gör för att diagnostisera CF är en svett-test. Man sätter 2 elektroder på underarmen och skickar svag ström mellan dem och på så sätt stimuleras svettkörtlarna. CF:are har ett väldigt salt svett för de har fel på kloridkanalen. Men min svett-test kom tillbaka normal. Det finns bara ca 5 % av CF:are som har normalt svett-test. Ett annat tecken på CF är att pancreas inte fungerar så man tvingas äta en massa enzymer varje gång man äter mat. Men min pancreas fungerar utmärkt. Å det är bara ett fåtal procent där åxå som har en helt opåverkad pancreas. Sen har ju jag andra besvär som andra CF:are ofta slipper, jag har ju otroliga problem med alla leder som gör ont. Jag har väldigt besvärliga psedumonas som är resistenta mot det mesta numera. Sen vill jag uppmärksamma en annan sak:
Cystisk Fibros, en daglig kamp för livet!
Den 21-27 November firas den europeiska CF-veckan.
Allt för att öka kunskapen om denna sjukdom. 

2011-11-24

Tänk snart är det 1:a advent. Redan. Jag har faktiskt fuskat lite och tjyvstartat juldekorerandet här hemma. Har städat lite och satt upp julgardiner på nedervåningen. Det går ju inte så himla snabbt när man har Zoltán med sig. Hans dagmamma och hennes dotter har halsfluss så därför har han varit hemma nu några dagar. Men imorgon ska han få gå för då har deras antibiotika börjat att verka å de kände sig mycket bättre. Är så himla less på trist mörker så därför ville jag få upp lite julsaker och ljusstakar så det känns lite mysigare. Tänk att tom jag kan längta lite efter snön. *fnissar*

Gråter varje gång...(videoklipp)

Den här lilla videon har jag sett många många gånger och jag gråter lika mycket varje gång. Den är så vacker. Man verkligen ser hur glad lejonet blir när han ser vilka det är...... Helt underbar.

2011-11-23

Just klivit upp ur sängen. Fortfarande trött. Känns inte som jag har sovit nåt alls trots att det är just sovit jag har gjort. Zoltán sover fortfarande. Hans dagmamma och hennes lilla dotter har halsfluss så Zoltán får vara hemma med mig idag. Vi ska åka till stan efter lunch och handla mat. Annars blir det lugnt idag. Vädret ute är så himla tråkigt. Blött och mörkt. Usch.
Igår var jag hos Hlökk i stallet och hade det bara mysigt. En skön stund i stallet helt utan bekymmer och tjafs. Det är sånt som är så skönt hos Hlökk. Efter stallet så var jag hem en snabbis och duschade. Sen iväg igen till stan, till advokaten. Vi fick ihop ett schema till Tessans umgänge över jul/nyår och sport och påsklov. Så nu får vi se om mitt ex tar sitt förnuft till fånga. Sen pratade vi lite om andra saker och han var faktiskt positiv. Så jag får väl hålla tummarna att han har rätt.

Besök av Familjerätten...

Jaaa idag hade vi då besök av Familjerätten här hemma. Vet inte riktigt vad de ska ge egentligen. Men de var här ca 40 min och frågade min dotter en massa frågor. Hon svarade ärligt och uppriktigt på alla frågor och berättade en hel del själv åxå. Känns väldigt påfrestande det här för hela familjen. Alla blir ju indragna fast det inte rör dem. Jag vill bara att den här tvisten ska få ett slut nån gång. Jag orkar lixom inte med sånt här. I Mars ska Familjerättens utredning vara klar och inskickad till Tingsrätten och Tingsrätten dömer alltid som Familjerätten rekomenderar. Så det hela ligger helt utanför mina möjligheter att påverka just nu. Jag kan bara hålla tummarna för att de ser sanningen. Hela sanningen.
I morgon ska jag till min advokat efter att jag varit i stallet. Jag ska väl uppdatera honom om brottsmålet som pågår och sen ska vi försöka få ihop ett vettigt umgänges-schema över loven. Mitt ex är ju helt omöjlig att komma överens med tyvärr. Hans erbjudande var att jag skulle få ha henne 6 dagar av jul-lovets 3 veckor. Jag kan inte förstå varför hon ska behöva vara på fritids på loven när hon har en förälder som kan ta hand om henne. Fritids ska väl inte vara nån jäkla förvaring bara för att jäklas med den andra föräldern?

Tusse vill åxå...

Tusse tycker det här med stickning är ett väldigt spännande fenomen.... 

Man kan ju gosa med de där pinnarna.... 

Å så kan man ju busa med alla trådarna.... 

Marie litar inte riktigt på Tusse som hoppade med sina 8 kg rakt i hennes knä när han jagade en tråd.... 

Bakat praliner....

Tessan och jag bakade chokladpraliner idag.... 

Vacker blåmes....

Den här vackra blåmesen hittade jag på fullerö handel och jag bara kunde inte låta bli att köpa den... 

Jag tycker fåglar är så vackra....

Hjälpsamma katter....

Både Morran och Kit är hemskt hjälpsamma när jag tar fram strykbrädan..... 

Stickning...

Min kära lillasyster Marie har smittat mig med sitt stick-intresse. Här har jag för första gången stickat moss-stickning. Å jag har nästan lärt mig att läsa de krångliga beskrivningarna som följer med mönstren i tidningar. Tack älskade Marie.
Jag tror vår älskade Mormor sitter där i sin himmel och klappar händerna av förtjusning. När barnbarnen följer i hennes fotspår och stickar sina egna saker istället för att köpa.
Jag berättade för Marie om mitt finaste minne jag har när jag tänker på just stickning.
När jag var liten hade jag en jättemjuk och vacker stickad tröja i angoragarn. Jag älskade den tröjan. Å olyckligtvis så råkade min mamma krympa den i tvätten. Jag var så arg på henne för det. Vi var riktigt osams över den där jäkla tröjan. När jag sen rensade mammas garderob efter att hon hade gått bort så hittade jag en påse. En påse med en stickning. Jag grät när jag såg vad det var för något. Hon hade börjat sticka en ny tröja i ett likadant angora garn som tröjan hade som hon krympte. Hon hade kommit lite längre än halvvägs. Ååå vilket dåligt samvete jag fick när jag såg den. Dåligt samvete över att jag blivit så arg på henne för en löjlig tröjas skull. Jag tog stickningen till mormor och bad henne om hjälp så hon stickade klart tröjan åt mig. Den hänger på hedersplatsen i min garderob fortfarande. I den tröjan finns det så mycket kärlek nerlagd både från mamma och mormor. Så den är mig väldigt kär.

Flera polisanmälningar.....

Fick under helgen som gick ett flertal obehagliga mejl från mitt ex. Mejl som innehöll bla grov pornografi, sidor där man kunde handla mediciner på nätet. Sånt som gör en jätteglad verkligen. Kränkande mejl som jag dessutom uppfattade som väldigt hotfulla och förnedrande. Naturligtvis så vidarebefodrade jag alla dessa mejl till min kontakt hos polisen. Så visst.....han är jättetrevlig.

Möte på Familjerätten

Jag var på möte på familjerätten idag. Ett första möte på den här vårdnadsutredningen inför huvudförhandling. Hur det gick? Jaaa du säg det. Det är svårt att avgöra. Jag litar ju inte ett dugg på vare sig socialtjänsten eller familjerätten längre. Men det kom väl fram att mitt ex hade visst "glömt" att berätta en hel del när han var där förra veckan. Konstigt.
Underbara Peter tog hand om Zoltán under tiden jag var på möte. Tack snälla snälla, du är en fantastisk vän.

Sjuk...

Idag skulle jag till stallet men har faktiskt legat nästan hela dagen i soffan och bara mått dåligt. Förkyld som 17. Så ingen bra dag idag.... Zoltán har varit hos dagmamman.

Måndag och ny vecka.....

Idag har jag varit hos kuratorn. Pratat lite. Men det kändes lite som att hon fokuserade på fel saker idag. Jag ville prata om trakasserierna och all stress jag känner just nu. Men hon var mest inne och fokuserade på vårdnadstvisten idag. Jag känner lite att jag inte kan göra så mycket mer i den frågan än att vänta på att utredningen skall bli klar. Just precis nu måste jag ha hjälp med att hantera stressen kring allt. Jag måste få bort den här stressen innan den förstör nåt väldigt fint.
Efter kuratorn var det dags för andningsgymnastik med Ewa. Blåste lite bättre spirometri idag än förra gången så det kanske är på väg åt rätt håll. Ändå var jag rätt förkyld idag så jag trodde jag skulle ha riktigt risiga värden. Så Ewa var nog lite nöjd med mig idag ändå. Jag var inte stel nånstans heller så det kändes bra.
Efter Ewa så drog jag vidare till sävja och socialen. Satt där på möte i ungefär en timme. Pratade och pratade. Kändes helt okej faktiskt. Sen vidare hem med min familj.

Ny morgon, ny vecka, nya tag...

God Morgon. Hoppas ni mår bra allesammans därute. Jag mår helt fantastiskt idag. Dagen ser ut som följer:
10.00 ska jag träffa min kurator. 10.40 ska min älskling till öronspecialisten med Zoltán. Kl 11 ska jag träffa Ewa och ha andningsgymnastik. Kl 13 ska jag till socialen i sävja för samtal. Hon är väldigt bra.
Min älskling är föräldrarledig idag så vi får ha honom hemma hos oss. Mysigt.

Grattis på Fars Dag....

Detta inlägg är till männen som har stor betydelse i mitt liv:

Min älskade make Bela: Du är min stora kärlek. Du är far till min son, Zoltán. Du är min styrka när jag är svag. Du är mitt hopp när jag vill ge upp. Du är allt för mig. Jag trodde inte att det var möjligt att älska någon så mycket som jag gör med dig.

Min älskade svärfar: Allt ett vänligt ord över. Så varm och så snäll. Jag förstår hur min Bela kunde bli så underbar som han är. Far och son är väldigt lika.

Min älskade pappa: Jag vet att han inte vill att jag skriver om honom här i bloggen men idag får han göra ett litet undantag, det är ju trots allt Fars Dag. När jag var liten så körde min pappa stora traktorer på byggen. Å på somrarna brukade han ta med sig en jättestor fyrkantig skopa hem full med vatten som vi ungar kunde bada i. Eller när man följde med pappa en dag på jobbet och sen sista biten hem på grusvägen så fick man sitta i pappas knä och styra den där stora traktorn hem. Då var det fest.

Min älskade farfar: En lång ståtligt man på över 2 meter. Stora stora händer. Han och jag brukade ofta hitta på en massa bus till farmor. En vinter tog han in snö från fönsterblecket och la under farmors blus. Oj va hon skrek. Å farfar och jag fnissade. Det var farfar som väckte mitt stora djurintresse. Vi matade alltifrån hästarna i hagen till skatorna på balkongen....

Min älskade morfar: Tyvärr så fick aldrig vi så jättenära kontakt. Han var en väldigt stolt man. Hans stora stolthet var deras underbara trädgård. Som en park. Med krattade ränder på grusgångarna. Väldigt vackert. Allt sköttes pedantiskt. Men trots att trädgården såg ut som en park så fick vi ungar alltid leka där. Å vi fick, om vi ville, hjälpa till med att vattna och sånt. Det mest spännande var att sitta i morfars kontor och titta på när mormor tog ur och satte i linserna på morfar. Då kunde man få hjälpa till att hälla upp vätskan och torka morfars "tårar".

Älskade Leffe: Egentligen Elins pappa men har alltid funnits där och ställt upp även för mig. Leffe och Monica är som mina extra föräldrar. Leffe har alltid piggat upp när man känt sig nere. Jag älskar er så mycket.

Älskade Sören: Ställer alltid upp. Han var den jag pratade mest med när min mamma hade gått bort. Sören hade gått igenom samma sak som tonåring och visste hur jag kände det. Väldigt barnkär.

Älskade Björn: Samma sak där, ställer alltid upp. Alltid så glad och positiv. Å väldigt barnkär. Känns alltid så tryggt att lämna barnen hos Vera & Björn.

Älskade Peter: Ingen fadersfigur utan mer en storebror men jag tar med dig ändå här. Finns alltid där när man behöver prata. Så klok och förstående. Tack vare dig känns det som att Marinas minne lever vidare mer levande. Tack för att du finns.

Det här är bara några av männen i mitt liv som betyder väldigt väldigt mycket. Till er och alla andra vill jag önska en riktigt fin Fars Dag. Tack för att ni finns. Kärlek till er alla.

Fira fars dag....

Idag ska vi till Hallstahammar och fira fars dag. Så stort grattis till Svärfar på fars dag.

Glad bebis....

Zoltán när han får ett av sina utbrott..... 

Mamma-puss...

Morran...

Bebis-katt....

Kille med attityd....

Krama Katten....

Tusse

Zoltán

Äter fruktfat.... 

Bröd....

Mormor bakade alltid såna här små "bullar" med bröd som jag bara älskade.... 

Ikväll provade jag att baka såna.... jooo de blev goda.... Men inte så goda som mormors... Saknar henne så mycket....