Sjuk....

En kort liten uppdatering bara. Jag är sjuk. Hela familjen är sjuka faktiskt.
Jag går på en IV-kur med antibiotika. Uppe i 3 olika sorter nu. Får mer svar i morgon hur jag ska fortsätta. Bakterierna är ju trots allt resistenta. Jag är väldigt dålig men känner ändå att det idag har vänt och nu börjar gå åt rätt håll äntligen. Jag vill tacka alla som visat att de faktiskt är vänner. De som har visat att de bryr sig även när det är svåra tider. Så stort tack för alla telefonsamtal, mejl, sms, fika osv... Sånt betyder mycket för mig nu när det känns jäkligt tungt. Men tyvärr så lika glad som jag blir över att vänner visar sig, lika ledsen blir jag när "vänner" försvinner för att det är tunga tider. Att jag aldrig lär mig....jag vet ju att min sjukdom skrämmer iväg många. Egentligen borde jag väl vara tacksam och glad över att det är så? För kvar blir ju bara de riktiga vännerna som ställer upp oavsett hur jag mår, å det är ju Er jag vill ha i mitt liv. Kärlek!