2011-10-20

Det gick bra idag för Zoltán hos doktorn. Han var superduktig. Var ju första gången han var hos en doktor för egen skull och första gången som han var patienten. Han satt så snällt i mitt knä när doktorn tittade i örat och lyssnade på hans lungor. Sen charmade han sköterskan med sina väldigt blå ögon. Doktorn tittade på mig och sa: "Jag gissar att du har en teori vad det är han har?" Jag svarade då att "Jaaa jag tror att han har nån slags problem med övre luftvägarna. Jag hör att det sitter slem där..." å så pekade jag på Zoltáns bröstkorg. Läkaren tittade lite konstigt på mig och frågade om jag menade den sidan. Men jag svarade att näää jag hör att slemmet sitter exakt där på den sidan och i den höjden. Då lyssnade läkaren igen med stetoskopet och sa sen att jooo han hörde att det satt på den sidan men kunde inte avgöra vilken höjd det satt på. Han vart väldigt intresserad av hur jag kunde, utan stetoskop och fin utbildning, höra så exakt vart slemmet sitter. Så jag försökte förklara så gott jag kunde om vår "huffnings" teknik som jag använder mig av vid slem-mobilisering och då måste jag kunna höra vart det sitter för att kunna veta hur mycket luft jag ska använda mig av. Vet inte om han förstod exakt men intresserad var han iaf. Många människor tror att de kan höra precis det jag hör men när man ber de förklara vad de hör och vad de lyssnar efter så inser jag att näääää de hör inte vart det sitter. Många tror att det hörs på hur "djup" hostan är eller hur "skälligt" man hostar. Men så är det inte. Man lyssnar på in-andetaget som personen tar precis innan hostan. Beroende på var det "kurrar" eller låter speciellt så kan man avgöra var slemmet sitter ganska så exakt. Det tar många år att lära sig och jag gissar att man blir lite miljö-skadad när man är som jag och lyssnar på alla. Jag hade iaf rätt ang övre luftvägarna för Zoltán hade en infektion där och dessutom såg doktorn en liten rodnad på höger trumhinna. Det tyckte doktorn att en specialist skulle kontrollera att det läkt ordentligt efter den här kuren. Så doktorn skickade en remiss till en öronspecialist åxå. Zoltán fick en 7 dagars antibiotika kur och hostmedicin. Fast där va doktorn och jag oense faktiskt. För han skrev ut bricanyl som är luftrörsvidgande och jag tycker inte att Zoltán har varit trång i luftvägarna och därför tycker jag den medicinen är fel. Men läkaren log och sa "jag skriver ut den iaf så får du följa ditt goda omdöme sen..." Personligen tycker jag att bricanyl har alltför många biverkningar för att vilja ge den till min son, speciellt när jag vet att han inte varit trång i luftvägarna utan bara haft annan hosta. Biverkningar är något läkarna inte alltid är särskilt pålästa på eftersom de själva inte särskilt ofta har provat medicinerna de skriver ut. Så nej jag tänker inte ge honom Bricanyl såvida han inte blir trång och tät i luftvägarna. Jag fortsätter ge honom acitylsystein istället. Känns tryggare så. Det är det här som blir det stora dilemmat när man är påläst och insatt i sjukvården. Ska man lyssna på en läkare som läst sig till sin kunskap i fina böcker och som gått en lång och fin utbildning? Eller ska man lyssna på sina egna självupplevda erfarenheter? Jag har själv kännt på biverkningarna som Bricanyl ger och det är inget jag vill ge min son.