Gravsmyckning....

Det här är min mormor och morfars grav.... 

Idag var det dessutom 8 år sedan mormor gick bort så Marie och jag lade dit blommor och tände lite extra ljus bara för henne.... Vi saknar dig mormor.... 

Gravsmyckning......

Det här är älskade Inas grav.... 

Älskade Ina... idag satt du nog på ditt moln och skrattade åt Marie och mig. Vi visste ju inte exakt vart din grav fanns. Så vi letade över hela kyrkogården. Å den rad vi tittade på sist....där fanns din plats. Underbart vacker.... 

En citronfjäril hittade jag åxå och satte på kransen.... 

Gravsmyckning...

Det här är min mammas grav.... 

Gravsmyckning....

All-helgona... eller kanske nu mera känt som Halloween är för mig en helg då vi firar minnet av våra nära som gått bort. 

Jag tycker det är fint att fira minnet av den som gått bort istället för att sörja döden. Döden är ju nånting som vi alla kommer att möta förr eller senare så den tycker jag inte är något att fira. Däremot vet jag att de nära och kära som jag har i himlen hellre ser mig fira deras minne än sitta och sörja att de dog. Så idag åkte jag och Marie runt till gravarna och smyckade dem med kransar, blommor och brinnande ljus. Nästa helg har vi en fest där vi som sagt firar minnet av våra nära och kära som inte längre är bland oss. Det här är min farmor och farfars grav. Kransen längst fram la Marie och jag dit. Å ljusen på sidorna ställde vi dit. 

SPA-bygge.....

Eftersom karet väger över 400 kg utan vatten....

Så fick våran granne Rolle hoppa in och hjälpa oss med traktorn.... 

Bela och Adrian fick styra karet på plats..... 

Efter lite pyssel så kom då äntligen karet på rätt plats. När emballaget var borta så kunde de lätt vicka karet på rätt plats. Nu står det på sin plats och är fyllt med vatten. Ska ta bilder i morgon och lägga upp här på bloggen.... 

SPA-bygge...

Adrian hjälpte till att jämna ut det sista så det skulle vara lätt att ställa paketet på högkant och sen vicka karet på plats.... 

SPA-bygge

Här är plattformen där SPA-karet ska stå. Bela och Didrik har först grävt så marken är plan. Sen ligger det markduk. På markduken ligger det som stora frigolitblock som kallas iso-drän. Å sen mer markduk över alltihopa. Stadigt och bra. När karet är fyllt så väger det över 2 ton så det gäller att göra ett bra under-arbete. 

Hundhjälpen

Ikväll fick jag följa med Kine & Celine till arlanda för att ta emot hundar från Rumänien som ska få nya familjer och hem här i Sverige. Det var 3 st hundar som kom med flyget. Det här är en av dem. Jättefina. Kine arbetar med en hjälporganiskation som heter hundhjälpen och ni kan läsa om deras arbete på deras hemsida   www.hundhjalpen.se  
Tack snälla Kine för att jag fick följa med och uppleva detta. Det värmde verkligen i hjärtat att se dessa förväntansfulla människor som längtade efter sina nya familjemedlemmar. Det är så himla skönt att få se och uppleva såna här saker. Få uppleva godhet och sagor med lyckligt slut så här på nära håll. Sånt behöver man verkligen när man nästan gett upp hoppet om mänskligheten.... 

Kattvagn....

Zoltáns vagn är ett populärt sovställe för småkatterna.... 

Smidig mat....

Min man köpte det här sist vi var och handlade. Jag tillagade det för några dagar sedan. Man tillsätter bara proteinet lixom. Kött, fågel, fisk... vad man nu vill. Väldigt smidigt. Men det var ganska så starkt.

Surmular i soffan

Balthazar och Jesus är väl inte stormförtjusta i varandra, men de kan i nödfall dela soffa.... 

När jag var liten....

Läste ett kul inlägg om hur det var när vi 80-talister var små på facebook. Så här kommer nu ett inlägg på bloggen till eftervärlden, mina barn, så här va det när jag var liten. Fy fan va gammal jag kommer känna mig nu trots att jag bara är 20 och några år.

Vi hade inga datorer. Datorer var dyra saker som fanns på mammas jobb tex. Det var ju fest hela dan de gånger man fick följa med mamma till jobbet på Landstinget och knappa på hennes dator. Vilken grej. Fast skulle jag få knappa på datorn så va jag tvungen att använda rätt fingersättning. Det var hon sträng med.

Vi hade ingen CD-spelare bara kasettbandspelare. Å ville man spola framåt kunde man göra det med en blyertspenna. Jag kommer faktiskt ihåg när min pappa köpte vår första CD-spelare, jag tror det var 1990 eller möjligen 1991. CD-skivor va då fortfarande hyfsat dyra. Min mamma var inte så jätteimponerad.

Vi hade ingen DVD utan VHS alltså Video. Stora bökiga band som man ibland fick spänna med en kökskniv. I mitt hem hade vi även en video-kamera, något som var väldigt dyrt då. Min mamma var inte så jätteimponerad.

Vi hade inga mobiltelefoner. Jag minns min pappas första mobiltelefon. En jätte-stor handväska som han envisades med att släpa med sig överallt. Men han hävdar fortfarande att den hade vääääldigt bra mottagning iaf. Min mamma var inte så jätteimponerad.

Så vi var ute och lekte med pinnar och kottar och annat man kunde hitta. Å skulle man kolla om någon var hemma så gick man över och knackade på. Ville man skicka ett brev så tog man penna och papper och stoppade i ett kuvert. Tjaaa va mer kan jag säga.. det var bättre förr.... :)

Idag då:

Jag har 2 datorer. En liten note-book och en hemma-dator. Jag använder faktiskt fingersättningen jämt för jag hör min mammas bannor i huvudet när jag fuskar. Jag sitter vid datorn varje dag och skickar mejl, bloggar och facebookar.

Vi har CD-spelare överallt. Både min man och jag uppskattar musik väldigt mycket så de används flitigt. Speciellt i bilen. Även om min man inte alltid är imponerad över min musik.

Vi har DVD till varje TV. Jag köpte en jätteliten söt videokamera med sånt där litet litet minneskort i. Min man var inte så jätteimponerad.

Vi har alla mobiltelefon. Jag byter så ofta jag kan. Jag gillar att ha den senaste modellen med en jäkligt bra kamera, varje gång. Min man är inte så jätteimponerad.

Jag har en GPS i bilen så jag ska hitta. Den är väldigt bra att ha så man inte kör vilse. Min man är inte så jätteimponerad.

Hmmm man kan kanske ana varifrån mitt teknik-intresse kommer ifrån?

God Morgon...

Torsdag morgon. Bela jobbar. Jag och Zoltán är ensamna idag. Eller ensamna förresten.... Familjen är ju stor. Seg morgon. Vädret gör så man har inte lust att kliva upp ur sängen ens. Ruggit, blött och kallt. Usch. Önskar alla en trevlig dag trots det tråkiga vädret....

Positivt Besked från Polisen....

Kan inte skriva så mycket mer här men jag fick idag ett positivt besked från polisen. Ni som känner mig vet nog vad det gäller och det känns väldigt skönt att få lite upprättelse faktiskt. Det är en rejäl markering för mig att så här gör man inte mot någon. Å det är åxå ett avslut för mej på en väldigt tråkig tid i mitt liv.

Advokat...

Japp fick ta kontakt med Advokaten igen. Bara pga att mitt ex inte tycker att vår dotter ska träffa sin mamma alls. Jag bönade och bad att få ha henne över höstlovet. (Loven är inte reglerade alls i domen utan Tingsrätten antog att vi skulle komma överens ändå) Men mitt ex svarade bara att NEJ jag fick inte ha henne utan hon ska vara på fritids. För han är inte ledig. Samma med andra lov. Så jag fick kontakta min advokat igen som tvingas gå den jobbiga omvägen via Tingsrätten igen för att få till ett reglerat schema över loven. Suck. Om jag hade fått vårdnaden hade Tess fått träffa sin pappa hur mycket och när hon ville förutsatt att det inte gick ut över hennes skolgång. JAG till skillnad från mitt ex är övertygad om att ett barn behöver BÅDE sin mamma och sin pappa. Så till alla skattebetalare kan jag glatt meddela att det är sånt här skit era pengar går till. Att reglera ett schema över hur ett barn skall tillåtas träffa sin egen mamma. Känns bra va?? Fy fan vilken jävla tur att jag inte jobbar och betalar skatt för då skulle jag spy!!

Måndag morgon....

Usch va jag hatar tidiga morgnar. Speciellt när jag måste fasta. Ska göra glukosbelastning så jag har inte ätit sen igår kl 24. Ska vara på akademiska sjukhuset kl 9 och börjar då dagen med att ta ett sockerprov i fingret. Sen får jag dricka en äcklig sockerlösning ca 4 dl. Jättesöt och äcklig. Ska drickas ganska så fort dessutom. Sen får jag sitta och bara ta det lugnt i 2 timmar och efter det kommer sköterskan och tar ett nytt sockerprov i fingret. Skulle det provet vara för högt så tar man ett nytt efter 1 timme till. För att utnyttja tiden så ska jag träffa dietisten medan jag väntar. Å kl 11 ska jag träffa min läkare Annika. Så igen blir det en måndag på sjukhuset. Hade helst sluppit.

Bricanyl

Fick ett önskemål om att jag skulle vidareutveckla mina åsikter och erfarenheter om Bricanyl. Så här kommer det. Bricanyl skrivs ut väldigt lättvindigt till barn så fort de hostar lite. Det tror jag har 2 orsaker. Dels så är Bricanyl luftrörsvidgande och lättar upp andningen. Men om man nu inte är trång i luftvägarna så hjälper den inte så bra. Man kan ofta höra på andningen om det är trångt eller inte. Det uppstår ett speciellt "pipande" när det börjar bli trångt. Den andra orsaken tror jag är att den helt enkelt smakar väldigt gott. Den är alltså väldigt lätt att få i barnet. En väldigt enkel lösning alltså i mina ögon. Jag har ju själv stått på den här medicinen förut. Både när jag var liten och blev tvingad att ta den och när jag var vuxen och tog den för att läkaren sa att det var bra. Men jag klarar inte av den pga biverkningarna. Å jag skulle aldrig ge mitt barn bricanyl om det inte verkligen behövdes just pga biverkningarna. Bricanyl är lite som adrenalin. Man känner sig stressad. Hjärtat slår fortare. Man blir skakig och darrhänt. Svårt att koncentrera sig och fokusera. Jaaa stressad och uppjagad helt enkelt. Å tar man det minsta lilla för mycket så får man hjärtklappning och det känns som att hjärtat ska hoppa ur kroppen på en. Jättejobbig känsla. Svårt att sova blir det eftersom man blir så uppjagad och stressad. Så jag tycker man ska använda Bricanyl med försiktighet. Den är jättebra när det är trångt i luftvägarna. Men man ska ha biverkningarna i åtanke för barnets skull. Det är verkligen en jättejobbig känsla.

Tårar i ögonen....

Tänkte dela med mig av vad min dotter berättade för Marie och mig när vi hämtade henne i skolan i fredags. Både Marie och jag fick tårar i ögonen och mådde dåligt av vad hon berättade.

Min dotter berättade att hon hade försökt smuggla med sig 2 st clementiner till skolan istället för bara en. Mitt ex sambo Helen hade snokat i min dotters väska och hittat de här 2 clementinerna och frågat min dotter varför hon tagit 2 och inte 1. Min dotter hade då svarat att hennes bästa kompis Ronja ofta glömmer att ta med sig frukt till skolan så då tänkte hon att hon skulle vara snäll och ta med sig en till henne åxå. Helen hade då blivit arg på min dotter och fräst att de här clementinerna minsann inte var till några andra. Min dotter hade blivit jätteledsen över detta. Så nu fick min dotter bara ta med sig en clementin till skolan för att inte råka illa ut.... "Men mamma, vet du vad jag gjorde då?"  "Näää" svarade jag. "Jag delade på den clementinen jag fick ta med mig, så fick Ronja halva den ändå...."  

Det är ju så man gråter...... Ska ett barn behöva ha det så här?
Både jag och Marie sa till min dotter att det var väldigt fint av henne att dela med sig till Ronja och att man ska vara generös och snäll.

Mina fina grabbar....

Såna här bilder värmer mitt mamma-hjärta.... 

Visst är de underbart fina tillsammans..... 

Den här bilden är min favorit... 

Cool lillebror....

Gissa vem som är min idol.... 

Japp, Didrik... 

Tuffing.... 

Köp stickade sockor till vintern....

Min kusin stickar sockor till vintern. Stora som små. Mejla mig om du är intresserad så vidarebefodrar jag kontakten till henne.  kia81@yahoo.com 

Pokerkväll....

Min söta bonus-son Didrik.... 

Å min älskade man Bela.... Båda förlorade i Poker... 

Mums med nyplockad svamp....