Välkommen!!

Välkommen till min blogg.





Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!







Mycket Nöje // Chinona



lördag 16 november 2013

Blodförgiftning.

Ja som ni har märkt har jag ju varit borta från internet en längre tid nu. Både facebook, mejl och blogg. Jag har faktiskt legat inne på sjukhuset. Japp jag som brukar hålla mig därifrån så länge det bara går. Men nu hade jag inget större val.
Jag mådde lite dåligt här hemma så vi valde att ta Mercan mot akademiska för att få hjälp. Efter en kort bit kände jag att det här går aldrig så jag bad Bela ringa 112 för att få en ambulans att möta upp. Vid rondellen nästan vid Viktoria mötte vi ambulansen. Då var jag blå om läpparnar och kämpade verkligen. Det gick prio 1 till UAS dvs med sirener och blåljus på hela vägen. Usch va det lät och skakade. När jag kom fram till ackis stod ett helt akutteam redo för mig. Bela fanns vid min sida så fort han kommit fram.
Det togs prover efter prover på alla möjliga och omöjliga ställen. Man var ju beredd på att hitta "min" bakterie, psedumonas, som vanligt. Men det gjorde man ICKE. Jag hade istället en blodförgiftning. Så det var tur att vi åkte in när vi gjorde, annars hade det kunnat sluta illa. De hittade en konstig mag-tarm bakterie som de inte vet var den kommer ifrån i mitt blod. Jag åkte ju dessutom på att göra en CT-buk åxå, just för att de skulle kolla så att det inte var nån trasig tarm som låg och läckte. Men de hittade inga fel alls nånstans. Allt är ett mysterium, för bakterien är väldigt väldigt ovanlig åxå.
Å så jag led på sjukhuset. Ni kan inte ana. Man måste verkligen göra nåt åt sjukvården. Jag fick fel mediciner, jag fick fel mat, jag fick mediciner på fel tider, jag fick inga raka klara svar på nånting. Ibland fick jag 4 olika svar på samma fråga. Jaaaa jag grät nästan hela tiden när jag låg där. Jag ville bara hem till familjen, dessutom är jag ju sjukhusrädd. Jag var rädd att de skulle göra nåt fel. Jag hade sån ångest så ni anar inte. Till slut tjatade jag till mig att få åka hem och blanda antibiotikadroppet själv hemma och på så vis avsluta antibiotikakuren hemma i lugn och ro med rätt mediciner rätt tid. Å det gick jättebra.
Så tycker ni jag har varit osocial och inte svarat på era sms, mejl eller annat så har  ni orsaken här

En glad nyhet är att Nalletassen nu har fått sin "Lilla sjöjungfru-kull".
Pappa Snobben och mamma Angel. Bebisarna är en lila hona som ska heta "Ariel". En Choklad hane som ska heta "Triton". Å en vit hane som ska heta "Sebastian".

Håll lite utkik på hemsidan eller kom över och kika vettja.

Kärlek på er.

1 kommentar:

lcs sa...

Hej gud vad du skämpar medallt jag är så stålt ha dig som vän Kia synd att vi inte bor närmare så man kunde ta en kaffe små prata om allt och lite till :) din man ska ha stor elors att han lär sig så mycket från dig om våran sjuk dom :) fy inte höra att du har mått piss hoppas du sliper åka in akut till akis mer !!!
hoppas ananrs att familjen mår bra lilla bebis här hemma har lärt sig så själv hon tultar runt här hemma ha ha ha ;) stor kram till dig