Första dagen på den nya veckan.
Jag har mått hyfsat okej idag. Kräkts ett antal gånger som vanligt. Dessutom har jag varit väldigt väldigt trött idag. Sov faktiskt tom middag på soffan mitt på dagen. Annars har jag mått helt okej. Smärtorna känns under kontroll och lungorna är som vanligt. Hostar och hackar men inte så mycket mer än vanligt. Det är mycket slem men inte så mycket rethosta. Inget blod. Morgnarna är värst då är det jobbigt att få igång lungorna efter nattens andning.
Jag hade tänkt att pyssla lite här hemma idag medan barnen var på förskolan men jag orkade bara inte. Å då tänkte jag att jag är faktiskt sjuk så det är helt okej att känna så. Man kan inte orka allt hela tiden. Jag kanske känner mig piggare i morgon. Tanken är att få in pelargonerna som stått ute hela sommaren innan frosten kommer och tar livet av dem. Jag borde åxå klippa gräset en sista gång innan vintern. Man få ta lite i taget och se om jag orkar göra nånting den här veckan. Att inte äta ordentligt och inte få behålla det lilla man få ner tar verkligen på krafterna. Mer än vad jag trodde.
I morgon kommer sjukvårdsteamets egen kurator hit och ska ha samtal med mig. Ska bli väldigt spännande. Jag tror hon kan hjälpa mig med mycket. Alla papper som ska fyllas i och hur man gör saker. Samt vad man gör med alla känslor som dyker upp kring en sån här sjukdom i det här stadiet. Jag gillar sjukvårdsteamet sätt att arbeta som ett team och enhet. Man tar hand om allting på ett ställe, även patientens familj och anhöriga. Anhöriga erbjuds att träffas både i en anhörig-grupp och enskilda samtal. De fångar även upp barnen och ser till att de får rätt stöd och hjälp när mamma mår så här dåligt. DET gillar jag verkligen. De ser verkligen till HELA patienten och hela situationen. En sjukdom (diagnos) är så mycket mer än läkemedel och läkarbesök. Å det är inte bara patienten som drabbas. Så Bela har träffat en av sjuksköterskorna och de har haft ett enskilt samtal. På såna samtal får inte jag vara med utan de är till för bara de anhöriga. Så jag har ingen aning om vad de pratade om men han sa att de hade haft ett bra samtal iaf. Å det kändes skönt för mig att höra.
Jag är så glad för jag fick en transportbur till katterna av min farbror idag. En sån där stor som man kan ha bak i bilen där flera katter får plats samtidigt. Å så var det fårskinnspäls på botten där katterna kan ligga mjukt och bekvämt utan att frysa. Den var supersnygg och perfekt. Tack snälla Hasse. Nu kan Cookie följa med mig i bilen och vänta kvar i transportburen (de dagar det inte blir för varmt/kallt i bilen såklart).
Jag har varit lite dagmamma till Cloe (grannens lilla minihund) här idag. Hon tar ju typ ingen plats och är inte till nåt besvär alls. Dessutom får Balthazar en liten kompis som sällskap under dagarna. Så de har varandra. Å när man är ute och går med en hund kan man lika gärna ta båda. Hon är ju så liten så det blir inte jobbigare direkt. Jag lägger ut lite bilder på dem så får ni se hur söta de är tillsammans. Kärleksparet.
Kärlek på er.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar