JAAAAA äntligen kände jag de första sparkarna. Ååååå va underbart.
*fnissar* Hejda era tankar nu......jag pratar om kattens mage och bebisar. Jag kände de första sparkarna på Morrans mage idag. Så mysigt. Lilla söta prinsessan ska bli mamma. Hon börjar bli ganska så tjock och stor nu vill jag lova. Å hon går ganska så rultigt och klumpigt när hon ska ta sig fram. Ska bli spännande att se vad det blir för bebisar.
Imorse när jag vaknade runt 4-tiden så gick jag nerför trappan. Mitt i trappan så kände jag nåt blött under ena foten. Genast så skyllde jag på katterna och svor tyst över att de alltid ska behöva spy just där jag ska gå. Jag plockade fram papper och rengöringsmedel och så letade jag efter kattspyan. Men hittade ingen. Vad jag däremot hittade var en pöl med blod. Mitt blod. Då hade min vrist börjat att blöda kraftigt igen. Städade snabbt av trappan och golvet där jag hade gått med mitt blod. Sen satte jag mig ner i soffan för att tvätta av mina sår och plåstra om dem. På min högra vrist har jag nu ett ännu större köttsår än tidigare. Ser fruktansvärt äckligt ut. Huden är lixom bara avskalad på nåt vis.
Igår när Bela och jag bytte sängkläder i vår dubbelsäng och när jag såg att han hade valt helt vita sängkläder så bara bröt jag ihop. Jag bara grät och grät. Jag kände mig så äcklig och vidrig som med största sannorlikhet skulle bloda ner de vackra vita rena sängkläderna. Å händelsen i morse gjorde ju inte att det kändes så särskilt mycket bättre heller.
Idag har jag fikat med Elin på gränby. Vi fikade på ett fik som kallas för "fågelsången" och det visade sig vara ett väldigt passande namn då vi faktiskt såg en skata som satt vid ett bord mitt bland alla fikande gäster. Kanske lite äckligt och ohygieniskt tycker jag.
Efter fikat så åkte vi upp till sjukhuset och träffade min läkare Nikos. Jag hjälpte honom med lite forskningsprojekt och det var roligt. Kändes bra att träffa honom idag.
Kärlek och respekt därute.....
Välkommen!!
Välkommen till min blogg.
Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!
Mycket Nöje // Chinona
Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!
Mycket Nöje // Chinona
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar