Fick i förrgår ett smärtgenombrott igen. Ingenting hjälpte och smärtan blev bara värre och värre. När jag vaknade på morgonen var vristerna typ 2-3 ggr så stora som normalt. Det dunkade och pulserade nåt hemskt. Jag följde ändå med familjen på "promenad" men jag valde att åka 4-hjulingen. Jag satt hela tiden med den värsta foten högt. Ändå så blödde fötterna när jag kom hem. Strumporna, för jag hade inga skor på mig, hade skavt bort huden på fötterna och det blödde igen. Smärtan blev allt värre och jag fick inte tag på någon på smärtmott. Min läkare på smärtmott är ju på semester. Jag ringde och fick tag på Nikos som försökte göra allt han kunde för att hjälpa mig. Men efter många försök från oss båda så var den enda lösningen stora akuten. Väl där så var det helt galet. Jag hade sån tur var min lillasyster Marie med mig. Annars hade jag dött av både smärta och tristess. Marie fick springa med våta kalla kompresser som höll smärtan i schack några sekunder. Utan dessa kved jag. Allt som allt med allt strul tog det 8.5 timmar. Å lösningen blev att höja opiaterna igen. *suckar* Å så fick jag såklart en remiss till smärtmott att jag måste träffa dem snabbare än den tid jag redan har bokad i augusti. Så jag hoppas att det blir verklighet snart för detta är jobbigt. Jag fick höja morfinet med en tablett morgon och kväll. Nu tycker säkert många av er att varför slösa över 8 timmar på akuten bara för att få ta en tablett till. Det är väl bara att smaska i sig en extra tablett helt enkelt. Nope absolut inte. Morfin är en medicin som lätt sätter sig på andningsvägarna och eftersom jag har så små marginaler så är balansen verkligen hårfin och måste skötas av någon som verkligen vet vad de gör. Tyvärr så kände jag väl inte riktigt den tryggheten på akuten nu men det var en läkare som dessutom konsulterade en smärtläkare som ordinerade höjningen så jag gjorde inget på eget bevåg. Jag har iaf ryggen fri. Med denna höjning av dosen känner jag mig lite tröttare men lite mindre ont. Tänker försöka sänka så fort smärtan bara tillåter.
Just nu är smärtan helt hemsk. Jag känner så fort det är dags att ta medicin då föregående dosen håller på att gå ur kroppen. Då kommer smärtan krypande för att sen sakta öka i intensitet.
Men helt ärligt ni som kan håll er borta från stora akuten i sommar för det är helt galet där. Personalen sliter som djur men det råder läkarbrist och patienterna är många. För många. Jag led med personalen som fick ta emot många irriterade patienter den kvällen/natten.
Välkommen!!
Välkommen till min blogg.
Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!
Mycket Nöje // Chinona
Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!
Mycket Nöje // Chinona
5 kommentarer:
Vad är bekymren med dina fötter ? har inte lästa lla dina inlägg tyvärr.
/Carola
Ingen som vet ännu. Jag har fruktansvärt ont i vristerna, själva leden. Sen har huden runt omkring leden börjat att öppna sig. Äckligt jag vet. Huden lixom skalas av och lämnar stora fula köttsår.
Usch, låter inget vidare. Du har inte diabetes, så det kan bero på det ?
Låter verkligen inte bra, särskilt inte när man är extra infektionskänslig :(
Nej jag har faktiskt inte diabetes så det beror inte på det. Det enda man har hittat på provtagning är lite zinkbrist, som nu är åtgärdat, och en förhöjd reumatismindikator. Jag sätter all min tro och allt mitt hopp till att jag får ordentliga svar den 28/8 då jag ska till hudmott.
Jobbigt för dig med detta blödande. Håller tummarna för att de får reda på vad det är, eller att du får veta vad det är.
/carola
Skicka en kommentar