Välkommen!!

Välkommen till min blogg.





Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!







Mycket Nöje // Chinona



tisdag 3 april 2012

Amimox....

Amimox är min nya favoritmedicin. Tidigare har ju kortison varit ohotad på första platsen över mina favoritmediciner.
Jag började ta dessa tabletter idag..... å gissa om jag mår mycket bättre. Dessa jävla dagisbaciller fick på nöten så det bara sjöng om det. Mohahahaha.....
10 dagar ska jag ta dessa underbara tabletter och sen ska varenda dagisbacill där nere i lungorna vara död. Jag älskar mediciner när de fungerar så här bra. Inga biverkningar har jag fått heller.
Tack Doktor Annika som fixade så jag kunde få börja må lite bättre igen trots dagisbaciller.
Ska ändå träffa Annika en sväng i morgon när jag ändå ska till sjukhuset och träffa sjukgymnasten Ewa. Jag har ju fått problem med bäckenet som jag vill att nån tittar på för det känns allt annat än bra. Det började redan förra tisdagen när jag red. Kände ingenting så länge jag satt på Hlökk men när jag hoppade av kom smärtan. Sen dess har jag haft ont lite till och från. Värst dagarna precis efter ridturen. Idag när jag red så kändes det ganska bra. Visst har jag ont i ryggen av foglossningen men tycker ändå att det funkar relativt bra att rida. Vi tog det lugnt och jag gjorde allt i ett tempo som funkade för mig. Allt tog mycket längre tid än vanligt men det gick bra. När jag sen hoppade av så vek sig höger benet helt. Kändes precis som om det hade somnat. Det lixom kröp längs med lårbenet och ner mot knät och sen kom en skarp smärta i höftkulan och bäckenet. Ungefär som om någon stack in en väldigt vass kniv just där. Haltade in med Hlökk i stallet och fick till slut tillbaka känseln i högerbenet men smärtan var kvar. Det gör inte ont hela tiden. Är jag stilla så gör det inte ont alls. Det är vissa rörelser som gör riktigt ont. Ska be Annika om råd i morgon. Å kanske kan sjukgymnast Ewa åxå hjälpa mig tillrätta med detta problem.
Zoltán börjar åxå piggna på sig ordentligt från förkylningen. I natt hostade han inte alls lika mycket som igår natt. Så han sov faktiskt hela natten. Jätteskönt. Ingen feber idag heller. Bara fortfarande väldigt snorig. Men det brukar ju barn vara rätt länge. Inget grön snor iaf så det är ju ingen infektion.
Min man däremot har en nära döden upplevelse med sin förkylning. *fnissar* Han suckar och stönar och ser ut som en riktigt Zombie när han går runt här och liiiiiiiider. Stackarn. Han har nästan ingen hosta och låter väldigt ren i luftvägarna. Däremot har han helt igentäppta bihålor och är väääääldigt snorig. Att han dessutom vägrar ta näsdroppar gör ju inte lidandet kortare heller. Ser inte ut som han har nån feber heller. Har nog mest sjukdomskänsla i hela kroppen och mår pyton helt enkelt. Vi tjejer snackar om att föda barn..... men när en man blir riktigt förkyld..... hmmmmm *skrattar*
Tjoheej bland baskelusker och annat snusk.....

Inga kommentarer: