Välkommen!!

Välkommen till min blogg.





Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!







Mycket Nöje // Chinona



fredag 29 juli 2011

2011-07-29

Haft en lugn dag hemma. Mått lite upp och ner. Glömmer ju ständigt bort att jag står på Ciproxin och inte tål solen. Jag verkar bara bli känsligare och känsligare för just den biverkan. För som det är nu klarar jag inte ens av att vara i skuggan mer än korta stunder. Det känns som om någon har tagit en osthyvel och hyvlat av de översta lagren på huden. Svider och gör ont att ens ha kläder på kroppen. Så fort jag blir varm svider det och kliar som 17. River sönder mig överallt. Blir nästan tokig. Har lite kortisonsalva som jag tänkte smörja på ikväll på alla skador. Jag stod idag i solen i ca 5 min när jag hängde tvätt. På de 5 minutrarna blev jag jätteröd på all hud som inte hade kläder på sig. Jaaa även hårbotten. Det sved som eld och kliade så jag höll på att förlora förståndet. Fick gå in och kyla ner med kylklampar. Då va tårarna inte långt borta. När man inte ens kan vara ute så korta stunder. Å nej det hjälper inte att smörja in sig för biverkningarna kommer från Ciproxinet så det kommer lixom "underifrån". Får bara lite extra hjälp av solen. Försöker ändå vara ute i skuggan lite småstunder i taget. Tycker så mycket om att vara ute ju. I morgon ska vi på patient-träff hos Kollberg. Jag hoppas det kommer gå bra. Får försöka leta upp skugga och hålla mig där. Första gången jag är där utan älskade Marina. Kommer att kännas väldigt tungt. Men jag vet att hon kommer vara med oss i morgon på flera sätt. Så vi ses i morgon älskade Ina.

Inga kommentarer: