Välkommen!!

Välkommen till min blogg.





Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!







Mycket Nöje // Chinona



söndag 2 januari 2011

2011-01-02

Söndag igen då....Blandade känslor som vanligt. Jag måste ju lämna ifrån mig Tessan igen. Samtidigt så ska det bli skönt att det är vardag igen snart. Kanske sätter allt lite fart nu? Å det behövs.
Sen är jag så himla obstruktiv i luftrören så jag behöver verkligen kontakt med läkaren. Å jag vet att hon är på plats i morgon. Så det är med blandade känslor som jag möter en ny vecka. Idag ska vi försöka städa lite här hemma så det är fint inför veckan. Brukar ha söndagen som lite städdag. Men är man så här obstruktiv så går det inte fort kan jag lova. För er som inte förstår känslan kan prova att ta ett sugrör av smalaste sorten.....såna där ungarna brukar ha på kalas i massa färger....de har väl ett hål som är på 2-3 mm högst. Ta ett sånt och sätt i munnen....sätt en klämma på näsan så ni inte fuskar....å andas bara genom sugröret. Jag lovar ni kommer inte orka göra särskilt mycket. Precis så har jag det när det är så här obstruktivt i luftrören. Varför jag får så vet jag inte... kanske är det en infektion på gång....kanske är det nåt annat. Hela kroppen gör ont så fort man rör sig eftersom alla muskler kräver syre för att röra sig....å hjärtat och hjärnan tar syre först så det är resterna som går till musklerna för att röra sig. Bara att gå uppför trappan är ett företag. Men som sagt jag ska jaga rätt på läkaren i morgon. Jag kommer att föreslå en tillfällig ökning av kortisonet för att läka den ev infektionen i luftrören. Kanske sätta in ytterligare ett antibiotikum...måste nog lämna en sputumodling för att se vad psedumonasen jag har i lungorna just nu är känsliga för. Förra gången var de inte känsliga för Ciproxin som jag helst tar så jag hoppas de är det nu istället. Ciproxin är det enda antibiotikum med lite tryck i som finns i tablettform. Allt annat är i inhalationsform eller iv-kur. Så därför föredrar jag Ciproxinet. Trots att det totalt förstör magen så man går konstant och mår illa i 14 dagar. Ciproxin funkar ju så att det slår även ut de snälla bakterierna man har i magen. Så det blir väldigt svårt att äta under de dagar man har Ciproxin kur. För att underlätta lite brukar jag i vanliga fall ladda med rejält med kortison nån vecka innan. Kortisonet gör att man blir hungrig och man går upp lite i vikt, de kilona behöver man under Ciproxinkuren då man inte kan äta mycket alls. Sen några dagar innan jag börjar äta Ciproxinkuren brukar jag förbereda magen lite på vad som ska komma så jag börjar äta tabletter som innehåller jästbakterier som ska hjälpa magen. Men den här gången har jag inte hunnit förbereda kroppen på någon kur alls så vi får se vad vi hittar på.

Inga kommentarer: